Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RASMUS LUDVIGSSONS KRÖNIKA OM ERIK XIV
33
direkt historisk källa, men den har givetvis ett stort historiografiskt intresse.
Det är emellertid nödvändigt att behandla editionens uppgifter med mycket
stor försiktighet, då den beträffande namn och — särskilt — siffror på
flera ställen avviker från manuskriptet.1
Det i »Statshandlingar från Thorönsborg» ingående manuskriptet
består sålunda av fragment av en Erik XIV:s-krönika, som delvis befinner sig
på materialsamlingens stadium, delvis föreligger i sammanhängande och
som det tyckes i det närmaste avslutat skick. Vissa delar av krönikan,
som förelågo vid den tidpunkt, då den avskrift gjordes, på vilken editionen
bygger, ha icke kunnat återfinnas, och starka indicier tyckas tala för att
icke ens denna avskrift representerar hela Rasmus Ludvigssons krönikeverk.
Genom sin karaktär av ett första utkast kan manuskriptet dessutom ge
vissa upplysningar om författarens metod, vilka förtjäna intresse.
Palme citerar i sitt meddelande ett omdöme, som Schück fällt.2 Denne
betecknar Rasmus Ludvigssons krönika om Erik XIV som »en torr annal
med tvära övergångar och utan någon som helst uppfattning av den inre
historien». Mot detta omdöme protesterar Palme och delvis med rätta,
eftersom verket icke är avslutat och således ej får bedömas som en färdig
litterär produkt. Men den ovan omtalade, relativt sammanhängande delen
av handskriften visar oss dock någorlunda, hur Rasmus Ludvigsson tänkt
sig sin krönika i fullbordat skick. Det är åren 1563—1565, som jag här
närmast avser, och det kan icke bestridas, att författarens bristande intresse
för avvägandet av notisernas inbördes betydelse och historiska värde, och
det sätt, på vilket källorna refereras, ådagalägger, att krönikan även i
färdigt skick icke skulle ha kunnat undgå den kritik, som Schück har uttalat
över den. Trots de här och var förekommande bredare skildringarna gör
den onekligen skäl för beteckningen annalistisk krönika.3
1 Detta faktum, som på grund av att manuskriptet då ej kunde erhållas från
Linköping, icke var mig bekant vid författandet av en i Historisk Tidskrift 1935 publicerad
uppsats om förhållandet mellan Tegels och Daniel Hunds krönikor om Erik XIV, har där
föranlett ett misstag, som härmed påpekas. På s. 47 anges (enligt editionen), att Rasmus
Ludvigsson skulle uppge antalet vid ett visst tillfälle erövrade fartyg till 33. Enligt
manuskriptet, som har 24 segelskepp i stället för editionens 25, blir antalet 32, varigenom ställets
bevisvärde försvinner.
2 Svensk litteraturhistoria, I, s. 411.
3 Då Rasmus Ludvigssons framställning tydligen haft en ganska stor betydelse som
källa för några av de samtida krönikeskrivarnas verk, torde en i detalj gående
undersökning av det material, som hans manuskript erbjuder, även i detta sammanhang vara av
ett visst intresse Jag hoppas att i annat sammanhang få återkomma till frågan om Rasmus
Ludvigssons källmaterial, arbetssätt och betydelse för det senare 1500-talets historiografi.
3 — 3618. Nord. tidskr. jör bok- och biblioteksväsen 1936.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
