- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årg. XXIII. 1936 /
106

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106

TONI SCHMID

Birgitta och hennes dotter nämnas på flera ställen, så i bönen »Aue
gemme celestes, sancta mater birgitta et sancta Katerina filia eius» etc.,
Birgitta ytterligare i hymnen1:

Deus sanctam ecclesiam
Plantavit velut vineara,
sed medio silencio
etc.

Katerina var strängt taget erkänd enbart som ett ordenshelgon.8

Till notisen om den gråtande imago skall endast påminnas om det
altare corporis Christi, som fanns i Vadstena klosterkyrka — vilket
visserligen inte var sällsynt varken för tiden eller för Sverige.3

Karakteristiskt för Vadstena är, vilka sidor som framhållas hos både
Petrus Olavi och biskop Brynolf. Petrus skildras exempelvis inte som
Al-vastraprior eller Sankt Bernhards gode lärjunge, blott i sitt förhållande till
Birgitta och hennes verk. Hos Brynolf talas endast om hans lovprisande
av den heliga jungfrun. Exakt detsamma, åter endast detta, framhåller den
revelation, som Birgitta fick i Skara domkyrka.4 Där har han »visat Maria
ära under hela sitt liv och styrkt ärebevisningen med sitt liv». Här är han
»laudator virginis», Jungfruns sångare, Jungfruns lovprisare.

Speciella orationes, i stil med dem för Petrus, Botvid och Brynolf —
dock på prosa — äro avsedda för de nordiska helgonkonungarna Olav och
Erik. Dessa voro Birgittas ideal i motsats till flera levande konungar, hon
talat till eller om. I uppenbarelserna kallas de respektive »Guds älskade»
och »Guds martyr».

Inslag av ursprungligen icke birgittinsk härkomst eller bruk visa
klostrets och ordens förbindelser, såvida de inte tillhöra allmänt brukliga
andaktsövningar och uppbyggelsetexter. Lån ha ju skett under alla tider, och
omtyckta böner gärna och snabbt övertagits.

En sång om Birgitta har rubriken »ad terciam secundum cistercienses»/’
Man möter böner, som gå under Sankt Bernhards (av Clairvaux) namn och
ställen ur sierskan Mechtilds syner. De senare ingå i flera Vadstenacodices.
Nådendalsmunken Jöns Budde har översatt dem och Andreas Cristmanni i

1 Fol. 60v. Enligt Dreves känd från klostret Paradiso vid Florens. Jfr Chevalier,
a. a., nr 25447.

2 Ar 1507 kom frater Petrus Ingemari från Rom med reliker av de 10,000 milites
och med påven Julius II:s tillstånd för veneratio av Katerina inom hela orden.

3 Den s. 99 not 2 återgivna anteckningen om Stanslaus kan också syfta på Vadstena.
Bröder, som rest till Polen, nämnas i diariet 28/c 1513, "/* 155. Jfr "/c 1516 och se/s 1510.

1 Extravagans 108.

5 Fol. 61r (möjligen forts, av 60v).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:14:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokobibl/1936/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free