Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
225
J. viktor Johansson, Extra-Posten 1792—95. Studier i 1790-talets svenska
press-och litteraturhistoria. Del 1—2. Göteborg 1936. xvi, 304; 187 s. 8°.
Den svenska pressens historia är ännu oskriven, fastän betydelsefulla
förarbeten finnas särskilt i Lundstedts bekanta bibliografi och Sylwans brett
anlagda studier över 1700-talets tidningsorgan. Vikten av det
tidningshistoriska studiet är emellertid numera så allmänt erkänd, att frånvaron av arbeten
inom området i vår litteraturhistoria mindre torde bero på bristande blick
för uppgiftens vikt än därpå att andra än mera lockande problem dragit
uppmärksamheten till sig. Att man emellertid kan få fram intressanta resultat
ur även ett till omfånget relativt begränsat material inom vår äldre press
visar dr J. Viktor Johansson i sin nyligen utkomna, särdeles vackert och
gediget utstyrda monografi över Extra-Posten, den tidning, som Leopold
under sin Linköpingstid i mitten av 1790-talet redigerade tillsammans med
sina vittra kolleger Isac Reinhold Blom och Johan Stenhammar, för att ej
nämna den av oturen ständigt förföljde boktryckaren Holmberg, som var
bladets egentligen drivande kraft och i varje fall den som i första hand fick
sitta emellan, när komplikationer av ena eller andra slaget inställde sig.
Undersökningen avser att vara på en gång bibliografisk, kultur- och
litteraturhistorisk. Med den omfattande och ingående beläsenhet inom samtidens
litteratur som författaren besitter har han också lyckats att giva ett högst
intressant tvärsnitt genom periodens publika liv, där sida vid sida med
de stora och brännande politiska, sociala och ekonomiska frågorna
framträda många roande och karaktäristiska drag ur vardagslivet, aktuella
dagsproblem, sådana de diskuterades på huvudstadens källare och klubbar,
detaljer ur Stockholms kommunala förhållanden, livsmedelspriser och
tjänstefolksbekymmer, skvaller och politiskt kannstöperi m. m. Intressantast är
analysen av tidningens hållning till franska revolutionen och dess ideologi.
Leopold var ju så långt ifrån revolutionär som möjligt, men dr Johansson
påpekar det egendomliga faktum att Extra-Posten, visserligen utan att på
något sätt göra propaganda för de revolutionära idéerna, dock icke så sällan
ger uttryck åt en ganska bister, någon gång till och med frän samhällskritik,
som svårligen kunde vara de maktägande särdeles behaglig. Framför allt är
det ståndsskillnaden och det ärftliga adelskapet, som utgöra skottavla för
tidningens anfall. Adelsprivilegierna hade ju redan tidigt under revolutionen
upphävts i Frankrike, och det var tydligt att man i Sverige inom de
borgerliga kretsarna hyste en allmän önskan om att slå in på samma väg.
ExtraPostens skarpa kritik mot adelskapet och dess många, från skilda synpunkter
utgående polemiska inlägg i debatten om det bästa samhällsskicket utgöra
ett mycket viktigt belägg för den fortgående radikaliseringen inom den
svenska opinionen. Man kan i tidningens hållning på dessa områden finna
förebådad den allmänna åskådning, som medverkade i de ofrälse ståndens
hållning till Karl Johans val: man hoppades att i den forne
revolutionsmannen finna en kraft, som skulle kunna röja upp med de gamla
ståndsskillnaderna och bryta högadelns företrädesställning. Några av Extra-Postens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
