Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RESEN CIONER
227
ansåg sig tydligen i sin bekantskap med Reuterholm äga en garanti för att
tidningen skulle gå fri från mera riskbringande attacker. Men häri bedrog
han sig. Reuterholm hade säkerligen redan på ett ganska tidigt stadium av
tidningens tillvaro kommit till den privata övertygelsen att den var olämplig
och borde avskaffas, och efter att ha gjort ett par förberedande försök fann
han slutligen på hösten 1793 en lämplig anledning i en artikel, som införts
väl närmast som ren spaltfyllnad och handlade om ett samtal i en
teologisk fråga mellan Luther och djävulen. Den senare uppträder som en
skarp logiker och bevisar sina teser så grundligt att, heter det, »Luther
måste bifalla Satans mening». Följden av detta lilla skämt blev att tidningen
indrogs och utgivarna aktionerades inför Stockholms stads kämnärsrätt.
Domen blev lindrig nog — blott 200 daler silvermynts böter —, men tidningen
avstannade för att icke mera uppstå.
Till den litteratur- och kulturhistoriska analysen av Extra-Postens
innehåll har dr Johansson också fogat en för de bibliografiska fackmännen
avsedd systematisk förteckning över tidningens innehåll. Redan själva
förteckningen är intressant och belysande ur presshistorisk synpunkt, men den
får ett väsentligen ökat värde genom de många och ingående
specialundersökningar, varpå materialet givit författaren anledning att ingå. Sålunda
finner man här en rad kritiska exkurser rörande författarskapet till flera
av tidningens mera uppseendeväckande artiklar, främst den märkliga och
omdiskuterade serie av uppsatser i konstnärliga ämnen som är undertecknad
med signaturen von K. Vem som står bakom denna signatur har hittills
icke varit med full säkerhet bekant, ehuru man av gammalt gissat på
konduktören, sedermera sekreteraren i Överintendentsämbetet Thure Wennberg.
Denne förnekade visserligen offentligen i pressen sitt författarskap, men efter
dr Johanssons ingående granskning av fakta i saken måste man antaga att
detta skett mot bättre vetande och endast i avsikt att blanda bort korten.
I Wallmarks Journal anklagades Wennberg vid ett tillfälle, då han uppträtt
som rättegångsbiträde i en process, för att använda »tvetydigheter, som säga
vad han vet vara osannfärdigt, och som han sedermera, i kraft av den dubbla
meningen, kan påstå sig icke hava sagt». Dr Johansson visar till full evidens,
att den som skrev dessa ord visste, vad han talade om.
Utförliga författar- och personregister underlätta arbetets användande,
och den rikhaltiga, inemot ett ark omfattande litteraturförteckningen icke blott
fyller sin närmaste uppgift att angiva författarens källor utan bildar också
ett förträffligt litterärt repertorium till det senare 1700-talets tidningshistoria.
O. Wieselgren.
arne jörgensen, Calonius-Naumannska samlingen i Helsingfors
universitetsbibliotek. Redogörelse för samlingen ävensom katalog över en del
av densamma. (Helsingfors universitetsbiblioteks skrifter, XVII.)
Helsingfors 1936. xxij, 552 s. 8°.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
