Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
ISAK COLLIJN
15 juli (i Strängnäs den 25 juni). En egendomlighet förtjänar dock att
påpekas: den 20 juni har beteckningen Henrici episcopi, vilket bör
motsvara Åbokalendariets translatio s. Henrici den 18 juni. Några helgondagar
från Uppsalakalendariet saknas, vilka dock återkomma i den Svenska
Tideboken: 16 juli Divisio apostolorum, 9 sept. Gorgonius mart., 8 okt. Marci
pape. Av de fyra nytillkomna festdagarna i Missale Upsalense 1513 finnas
tre: 4 febr. Ansgarii, 8 mars Thomas de Aquino och 5 maj Compassio
Mariae; den fjärde är den nyss nämnda Divisio apostolorum, som uteslutits.
Litanian i Horae 1525 innehåller också den nordiska helgonlängden i
följande ordning: S. Erice, S. Henrice, S. Olaue etc. Bland de kvinnliga
helgonen märkes S. Katharina de Swecia. Ett sällsynt lokalhelgon från
Roslagen har insmugit sig i litanian, nämligen S. Karlwnge, som dyrkats i
Karlungs socken (nuv. Söderby-Karl) med sockenkyrkan Karlungskirkia,
Karlskyrka. G. Carlsson1 har sammanfört de notiser, som bevarats om
detta helgon, men känner icke det här anförda belägget i Horae 1525.
Av den Svenska Tideboken ha likaledes endast två exemplar bevarats
till vår tid (KB, UB), båda defekta. Kalendariet finnes endast i KB:s
exemplar. I den Svenska Tideboken har kalendariet placerats i slutet, under
det att Horae börjar med detsamma. Om detta svenska kalendarium säger
K. B. Westman2: »Det kalendarium, som förekommer i boken,
överensstämmer i viktiga avseenden med ärkestiftets, ehuru det ej är fullt identiskt
med detta; strengnensiskt är det i varje fall icke.» Den ende, som något
utförligare sysslat med kalendariet i den Svenska tideboken, är S. Henning.8
Att Tidebokens kalendarium bygger på ärkestiftets helgonlängd och på
kalendariet i Horae 1525 synes uppenbart. Men det kan också tänkas, att
den av Christian Pedersen i Paris år 1514 i Paris tryckta danska tideboken4,
som enligt vissa källor varit förlaga till den svenska, influerat på denna.
Detta framgår bl. a. av den danska helgondagen den 25 juni S. Knut
hertogis, som icke förekommer i något annat svenskt kalendarium än delta.
Gemensam för den danska och svenska tideboken är också Josefs dag
den 13 mars, som eljest firades den 19 mars utom i Västerås, där da-
1 Anteckningar om ett par svenska helgon, 2. Sankt Karlang i Roden; i: Kyrkohist.
drsskr., 1919, s. 343—348.
2 Reformationstidens genombrottsår i Sverige (Upps. 1918), s. 248.
3 Korrektorn o. Nya Testamentet 1526; i: Arkiv f. nord. filol., Bd 46 (1930), s. 120 f.
* Ett något del. ex. i KB. Omtr. i Christian Pedersens Danske Skrifter udg. af C. J.
Brandt og K. Th. Fenger, del 2 (1851); kalendariet här s. 275—278.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
