Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K ALEN D ARIERN A I HORAE OCH TIDEBOKEN UPPSALA 1525
(57
gen inföll på den 15 jan. Anmärkas bör, att kolumnrubrikerna i den
Svenska Tideboken: »Gylden tal», »Söndagis bogstaff» och »Tafflen til tegen»
äro lånade från den danska. Möjligen är »Dyre vorfruwe dagh» (Maria
himmelsfärd den 15 aug.) en danism, ehuru Söderwall har några belägg från
svenska texter på en dylik beteckning av denna helgdag. »Buden faste» för
vigilia är däremot säkert danska. I det danska kalendariet skrives
mar-tiriss oftast med två långa s i slutet; detta skrivsätt förekommer också en
gång i det svenska kalendariet den 14 febr. I detta användas än latinska
än svenska helgonbeteckningar: »martiris» vid sidan av »marteler»,
»apo-stolus» och »apostel», »sociorumque eius» och »met sith sälschap», »regis»
och »konung» o. s. v. Utgivaren av detta kalendarium kan därför hava
öst ur såväl svenska, danska som andra källor. Huvudsaken för honom
synes hava varit att åstadkomma ett så rikt och fylligt kalendarium som
möjligt, varför han från skilda håll lånat helgondagar och ofta nog råkat
införa dem på oriktigt datum. Man finner lätt vid en granskning av
materialet, att han använt såväl tyska (Bremen) som nederländska (Utrecht)
och franska källor, men fram för allt synes ett lågtyskt kalendarium lia
tjänat som förlaga. Henning har nämligen i sin nyss nämnda uppsats
till jämförelse också framdragit kalendariet i en lågtysk Gebetbüchlein,
tryckt i Lubeck av Steffen Arndes år 1497 (ex. i KB).1 Detta kalendarium
(nedan betecknat G 1497) är av stort intresse, ty det visar på flera ställen
påtagliga överensstämmelser med det svenska kalendariet. Det är liksom
detta späckat med helgondagar — endast den 10 nov. saknar sådan. En
undersökning av kalendarierna i lågtyska bönböcker från slutet av
1400-och början av 1500-talet skulle i detta sammanhang vara av stort intresse.
En i Lübeck år 1487 tryckt bönbok2 har ett kalendarium, som i huvudsak
överensstämmer med det av Grotefend för Lubeck avtryckta, då däremot
kalendariet i en år 1501 i Lübeck av Georg Richolff d. ä. tryckt bönbok3
på det hela taget överensstämmer med 1497 års kalendarium, som kan
betecknas som ett nordtyskt-hanseatiskt blandkalendarium. Jag har också
undersökt kalendariet i den i Lübeck »in der druckerye Steffen Arndes»
1 Collijn, Kat. der Inkunabeln der Kgl. Bibi. in Stockholm, nr 435. — Borchling-Claussen,
Siederdeutsche Bibliographie, nr 278.
2 Ex. i KB. Collijn, a. a., nr 434. Borchling-Claussen, nr 116. — För denna lågtyska
bönboks kalendarium är dock egenartat, att vissa nordiska helgondagar också upptagits:
18 maj Ericus koning, 25 juni Knut koning, 29 juli Oleff koning, 7 okt. Birgitta.
s Borchling-Claussen, nr 349. — Collijn i: XTBB, 1925, s. 149 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
