Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
Tanken på att skapa ett norskt musikbibliotek efter moderna
vetenskapliga principer väcktes redan 1886 av tonsättaren Otto Winter-Hjelm,
men den egentlige grundläggaren blev icke denne utan den kände
skolmannen och musikhistorikern O. M. Sandvik — tillika sekreterare i
Norsk samfund for musikkgranskning — som från 1913 med aldrig
slappnande intresse sökte förverkliga Winter-Hjelms plan. I början av 1921
kunde han även till universitetsbiblioteket i Oslo överlämna
grundstommen till det bibliotek, som senare erhöll benämningen Norsk
musikksam-ling. Samlingens öden för den följande tiden äro, särskilt beträffande
bokbeståndets katalogisering och magasinering, förknippade med
universitetsbibliotekets, och som sin rådgivare och medhjälpare i organisatoriska
frågor nämner Sandvik särskilt den nuvarande överbibliotekarien,
Wilhelm Munthe.
För samlingens bestånd av musikalier och musiklitteratur har en
redogörelse lämnats av bibliotekarien Helge Kragemo i denna tidskrift, årg. 14
(1927), s. 84 ff. Tilläggas bör därför nu endast, att man redan vid
planläggningen vinnlagt sig om att anskaffa s. k. monumentaupplagor, och
att biblioteket därför numera förfogar dels över samlingsverk av äldre
musik som exempelvis Denkmäler der Tonkunst in Österreich, dels ock
över ett tämligen betydande antal kritiska sammelupplagor av mera kända
tonsättare som Bach, Beethoven, Berlioz, Chopin, Händel, Mozart,
Palestrina m. fl. Genom sina förbindelser med musikaliska kretsar i utlandet
lyckades Sandvik även tidigt förvärva ett antal intressanta autografer
(bl. a. av Beethoven och Wagner) och brev från utländska musiker.
Brevsamlingen har senare införlivats med universitetsbibliotekets samlingar.
I gengäld har detta till musiksamlingen överlämnat sitt bestånd av
utländska musikalier samt även med denna från 1937 förenat sin betydande
samling av norsk musik. I full överensstämmelse med syftet för
musiksamlingens tillkomst att väcka och underhålla intresset för norsk musik
och norsk musikkultur har man även särskilt strävat efter att anskaffa
autografer av ledande norska tonsättare, och representerade av dessa äro
nu Svendsen, Grieg, Sinding m. fl. I allt kunna utan tvivel samlingens
grundare och gynnare med tillfredsställelse blicka tillbaka på
insamlingsarbetet under de gångna åren. Med äldre liknande institutioner i
grannländerna som exempelvis Musikaliska akademiens bibliotek kan väl Norsk
musikksamling ännu icke mäta sig, men trots att ännu många luckor i
bestånden av musikalier och musiklitteratur återstå att fylla, synes den
unga institutionen redan med framgång ha hävdat sin betydelse för norsk
musikhistorisk forskning.
I årsboken publiceras f. ö. brev från Rikard Nordraak till medlemmar
av familjerna Sanne och Hornbeck samt utdrag av en dagbok, förd av
Johan Svendsen under en resa till Island 1867. I en kort uppsats har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
