Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
197
Torbjörn Knutsen levererat en skönmålning av Alois Hàba som teoretiker.
Vidare märkas meddelanden om i universitetsbiblioteket förvarade brev
av Edvard Grieg m. m. samt översikter av den senaste musikhistoriska
forskningen i Norge, Danmark, Sverige och Finland.
Einar Sundström.
Linköpings biblioteks handlingar, N. S., Bd 2: 2. Linköping 1937. (4), 145 s. 8°.
Det nya häftet av Linköpingsbibliotekets handlingar ansluter sig med
sitt omväxlande och intressanta innehåll på ett värdigt sätt till sina
föregångare. Av de olika bidragen torde väl i första rummet den uppsats
påkalla uppmärksamheten, vari bibliotekets chef redogör för sitt i
stiftsbiblioteket gjorda fynd av ett hittills obekant svenskt 1500-talstrvck, som
synes bevarat endast i detta exemplar. Den lilla skriften kallar sig »En
ganska ljuvlig historisk narratio om Hercule» ocb det är en svensk
Ro-slockstudent, Israel Petri Dalekarlus, som »uttagit den af Xenopbonte» ocb
försvenskat den samt, förmodligen 1594 eller 1595, låtit trycka den hos
Stefan Möllemann i Rostock, mindre kanske »ungdomen till lärdom och
nytta» än som ett för de mecenater och gynnare, till vilka översättningen
dedicerats, avsett bevis, att utgivaren icke försummat sina studier under
sin lärotid i Tyskland. Som Gobom visar, har han i detta lovliga syfte
emellertid icke så mycket översatt den grekiska originaltexten som
fastmera den av en viss Lucas Mutzelow gjorda tyska version, som utkom
från trycket 1593. Emellertid har Israel Petri dragit försorg om att i en
kommentar, som upptar lika stort utrymme som texten, med talrika citat
från klassiska auktorer ej mindre än den bel. skrift bestyrka, alt ban väl
använt sin tid och sina gynnares pengar. För allt detta och mycket annat
därmed sammanhängande redogör Gobom utförligt i sin uppsats, som även
sätter den lilla skriften i silt litteraturhistoriska sammanhang. Den har
nämligen i detta avseende en viss betydelse såsom den första svenska
behandlingen av ett ämne, som längre fram fick sin klassiska gestaltning
av Stiernhjelm. Även om Israel Petris lilla verk i och för sig icke är
synnerligen märkligt, är det därför berättigat, att Gobom låter sin uppsats
åtföljas av ett fullständigt avtryck av »Een ganske liufligh historisk narratio»
och därigenom gjort den lätt tillgänglig för filologer ocb
litteraturhistoriker. — Samme författare meddelar ell bidrag till bokbandets historia,
särskilt intressant därför att det behandlar en ovanlig och förmodligen ej
blott för anm. obekant teknik för pärmens ulmyckning: halmmosaik eller
halminläggning. Denna tekniks konstnärliga värde är utan tvivel
blygsamt och de band, på vilka den använts, lia väl icke haft avnämare
utanför en kundkrets, som endast köpte ett fåtal böcker: bibeln, psalmboken,
en populär uppbyggelsebok, och på deras inbindning ej nedlade alltför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
