Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
RECENSIONER
tider ter sig i likhet med vad fallet är i vårt eget land som en bedrövlig
historia om genom sekler fortsatt vandalism, okunnighet och vanvård.
Reformationens män ödelade i sin missriktade trosiver mycket av vad
som återstod av de rika klosterbiblioteken, massor av volymer gingo till
det kungliga kansliet för att skäras sönder till omslag för räkenskaper,
tyghuset tog sin tribut, vilken användes som karduser vid krutladdningar,
icke litet såldes till handelsmän för att användas till strutar, och
slutligen mötte en del sitt öde i fonn av hylsor till fyrverkeripjäser. Vid ett
bröllop i den kungliga familjen år 1634 ingick i högtidligheterna en av
dessa gigantiska eldfester, som barocktidens människor särskilt älskade,
och förberedelserna till denna slukade en betydande del av landets
medeltida pergamentförråd. Dock gjordes även under denna intresselöshetens
och vanvårdens period sporadiska försök att samla det viktigaste av det
äldre materialet, men vad som dragits fram ur glömskan och räddats
gick till spillo vid universitetsbibliotekets brand år 1728, en olycka som
lör Danmark spelat ungefär samma roll som för Sverige den stora
slottsbranden 1697. Att trots allt så mycket värdefullt bevarats beror i
väsentlig grad på det adertonde århundradets enskilda samlare, vilka med
en berömvärd energi och under uppoffrande av såväl arbete som
penningar hopbragte betydande mängder handskriftsmaterial, varav största
delen numera genom donationer eller annorledes införlivats med Det
Kongelige Biblioteks samlingar. De sålunda räddade litterära skatterna
ha allt ifrån 1700-talet intill våra dagar av den danska forskningen
bearbetats med en flit, ett intresse och en sakkunskap, som med rätta
kunna kallas förebildliga. Till den linje, som inledes av Stephanius,
Langebek och Ancher, sluter sig nu Lauritz Nielsens arbete, och man kan
icke säga något högre till dess beröm än att det värdigt företräder den
tradition, som dessa stora föregångsmän skapat.
O. Wieselgren.
Lijst van gedrukte Geschriften over de Rijksuniversiteit te Utrecht. Proeve
eener Bibliographie 1634—1936. Samengesteid door G. A. Eves. Met mede-
werking van Dr. E. J. Gras, Dr. J. M. Keyman en M. J. Reynvaan.
Utrecht: Oosthoek, 1937. vm, 245 s. 8°.
Ett utomordentligt värdefullt arbete har utförts av bibliotekarien vid
universitetsbiblioteket i Utrecht, G. A. Evers i samarbete med några av
bibliotekets tjänstemän fröknarna dr E. J. Gras, dr J. M. Keyman och
M. .1. Reynvaan. En universitetsbibliografi är ett mycket större arbete
än en bibliografi över en person eller ett ämne, så mycket mer, när den
handlar om ett universitet, som just har firat sin trehundraårsfest. Man
kan lätt föreställa sig, hur många problem författaren fått alt lösa, när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
