Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
EFRAIM LUNDMARK
röra på sig innan brevet kom. Vår anonyme författare har tydligen
använt en pålitligare källskrift eller i varje fall läst bättre innantill än Olavus.
D 378—380:s kommentar, att brevet härstammade från folket »zu allen
Vplanden», är i överensstämmelse med skrivelsens egna ord, »owan skoogh
tiwidh och Kolmåårdh boande», samt mera klart medeltidsmässigt än
Olavus’ »Vplenninganar» och »Vpland». v. Friesen har funnit, att ordet
Uppland äldst är plurale tantum men att i andra hälften av 1300-talet
spåras den tendens som senare gör ordet till ett singulare.1 Det är
visserligen under denna språkliga brytningstid som resningsbrevet tillkommer,
men D 378—380:s förlaga är skriven av en man som ännu nyttjade
landskapsnamnet i plural betydelse, »zu allen Vplanden», måhända efter en
äldre kommentar till eller anteckning på skrivelsen. Även i D 378—380
är brevet odaterat.
Gyltas krönika kan inte i det skick vi känna den lia utgjort förskrift
till foliohandskrifterna, det ser man på rättelser och tillägg bland annat.
Gyita har ofta markerat omflyttning av stycken och bela sidor, ibland
flera sidor i följd, men ban har ej alltid angett hur mycket han vill skall
flyttas. Minnesanteckningarna äro oftast på latin och tyska, någon gång
på svenska. Ibland står i D 21 t. ex. »Hic inseratur de Popone
predica-tore in Danm.» (s. 39), en uppmaning som han senare följt och på en
instucken lapp skrivit om biskop Popos järnbörd etc., eller »Haec
referan-tur a morte regis Magni [Ladulås]» etc. (s. 122). Vid skildringen av
händelserna i Skåne 1307 har Gylta antecknat: »vthi Ödnaliung ther han log
medh hundrat rijtter» (s. 160). Jämför därmed Olavus Petri: »til
Ödhna-liwung, ther konung Erics broder Iågh med hundrade bestar», D 378—379:
»Ordnalung . . . wo er mit hundert Pferden lag»2, och urkällan
Erikskrönikan: »odhkna liunga swa heet then by . . . mz hundradha örss han
ther laa» (v. 2736, 2743).
En bräddanteckning av större intresse är den som Gylta infört i kapitlet
om Engelbrekt: »Hwidh hest i korngolff» (s. 325). Det finns ingen
förklaring till dessa ord i vidstående text, Gylta har glömt att komplettera
på den punkten. Av D 378—380 åter framgår att det citerade uttrycket
var en lösen, som Engelbrekt skall ha givit sina skaror. Skildringen är
väl värd att uppmärksammas, varför jag återger den efter D 378 (s. 121).
1 O. v. Friesen, Om landskapsnamnet Uppland; i: Fataburen, 1 (1906), s. 21.
2 OPSS, 4, s. 98; D 378, s. 67; I) 379, s. 49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
