Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTOFER ANDERSSONS OCH GÖRAN GYLT AS KRÖNIKOR
151
det snaraste. Det är möjligt, att han redan då hyst tankar på att själv
skriva om Sveriges konungar, en plan som han kunde fullfölja först efter
landsflykten. Men hans materialsamling var ej tillräcklig för ett
självständigt arbete, utan han måste använda Olavus Petris krönika som
underlag och stomme. Kristofer gjorde sin bok alldeles färdig för tryckning,
försåg den med innehållsförteckning, alfabetiskt register, kronologisk tabell,
motto och slutfras. Hans text är väl avvägd, allt som verkade
tvivelaktigt, såsom en del sagokungar, är uteslutet. Språket är klart och
behärskat, en diplomats genomtänkta stil och uttryckssätt. Krönikan avfattades
på tyska och latin, emedan den främst var avsedd för en internationell
publik. Jag påminner om, att under de år som Kristofer sysslade med
sin krönika, underhandlade Gustav Vasa med Sebastian Münster om en
plats för Sverige i dennes kosmografi, som kom ut i både tyska och
latinska upplagor. Sedan vi sett sammanhanget mellan Kristofers och Gyltas
arbeten, är det tydligt, att den latinska rubrikförteckningen i början på
den senares manuskript, delbeteckningarna inne i texten i D 21, »septima
pars», »X pars» etc. och några latinska marganteckningar kunna gälla som
bevis för, alt Kristofer även skrivit en latinsk edition. Detta framgår
även av de latinska titlarna på Kristofers krönika i de danska
handskrifts-förteckningarna. Visserligen äro där i ett par fall ett exemplar, B 15,
upptaget med latinsk titel, ehuru det varit skrivet på tyska, som ibland
anmärkts, »germanice». D 378, som är skriven på tyska, har på
försättsbladet en latinsk titel, »Chronica regum Sueciae Germanice». Alt man
har satt latinska titlar på tyska exemplar av Kristofers krönika torde
styrka antagandet, att det funnits även en latinsk upplaga av denna.
Albert Krantz’ Chronica regnorum aquilonarium publicerades av v.
Eppen-dorff — på Kristian III.s bekostnad — först i en tysk, sedan i en latinsk
upplaga. Kristofer Andersson följde således bruket.
Kristofers krönika skiljer sig i ett avseende väsentligt från Olavus Petris
verk. Olavus berättar i fortlöpande text, men Kristofer lättar upp
framställningen med utförliga rubriker till varje del (Teil, pars, någon gång
liber). Kristofer reste som Gustav Vasas sändebud flera gånger till eller
genom Europas förnämsta kulturcentra och hade då goda tillfällen att få
en inblick i andra länders historieskrivning. Man tycker sig spåra det i
hans försök till en friare komposition av boken. Han behandlar de
äldsta, osäkra konungarna i monografier på några få rader, med kunga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
