Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFRAIM LUNDMARK
namnet och ordningstalet som rubriker. Väl inne på dokumentens fasta
mark låter Kristofer framställningen svälla. Magnus Ladulås med söner
har fått 22 s., Magnus Smek med söner 13 s., Margareta 7 s., Erik av
Pommern lika mycket. Kristofer har dock inte strängt begränsat
behandlingen av resp. perioder till det i rubriken angivna regentskedet. Han
knyter ofta ihop händelserna, vilket ger en viss livlighet åt berättelsen.
Som jag redan anfört lia regenterna från och med Margareta fått
ordningstal i relation Ull unionen, vilket onekligen är välfunnet. För de
tidigaste skedena tog Kristofer kristendomens första förkunnelse i Sverige
till skiljegräns, på ena sidan »de hedniska konungarna», på den andra
»den kristna tron». Den uppdelningen var ju antydd i Olavus Petris
krönika, men Olavus hade själv inte hittat på att göra kapitel och sätta
rubriker.
Det ser ut som om Kristofer avslutat sin krönikeskrivning före 1545,
vilket jag dock inte tror han hunnit med. I D 21, efter raderna om Adils
son Östen, har Gylta antecknat, att det står mycket om konungarna »in
der schwedische Chrönik von den Gotthen vnd Langobardern», men då
Albert Krantz skrivit mera och bättre därom, är det onödigt syssla vidare
med dein här, menar Gylta och hänvisar till den tyska upplagan av Krantz’
Chronica, som trycktes 1545. Detta finns inte i Kristofers krönika, vilket
inte behöver vara ett tecken på, att Kristofer avslutat sin krönika före
nämnda år. Krantz’ framställning om svenskarna tar parti för
danskarna, vilket kan vara skälet till att Kristofer inte hänvisade till den.
Ty trols att han stod på god fot med Kristian III, det krantzska verkets
beskyddare, var han dock svensk, även som landsflykting.
Reuterdahl, som var ovetande om såväl Kristofer Anderssons som
Göran Gyltas arbeten, har påpekat, att Johannes Svaning i Refutatio
calumniarum etc. 1560 omtalat en tysk krönika om Sverige av en Göran
Gylte.1 Denne nämnes av Svaning på två slällen, på det första dock med
reservation: ». .. Georgium Gylte (si modo eins est quae circumfertur histo-
1 H. Reuterdahl, Öfversigt af den behandling, som del hedniska Sveriges historia
erhållit före medlet af 17:de århundradet; i: A". Vitt. liist. o. ant. acad. handl., 15 (1839),
s. 223, not. Även andra äldre för!, anföras av Wieselgren, a. a., s. 34; han utgår dock som
sagt från Gyltas manuskript I) 21 såsom en förkortad upplaga av Olavus Petris krönika
(s. 33) och fastslår, att de tre handskrifterna I) 378—380 innehålla Gyltas krönika i något
fylligare skick (s. 31—32).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
