Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LUTHERS LILLA KATEKES l’Å SVENSKA KRÄN ÅR 1582
213
lydliga ortografiska avvikelser äro att anteckna. Gemensamt för alla
upplagorna är t. ex. formen »regnerar» i en av tacksägelsebönerna. Däremot
finnas flera olikheter beträffande träsnitten och deras placering mot vad
som är fallet i 1567 och 1572 års upplagor. Vid sjätte budet förekommer
sålunda ett mindre träsnitt i 1582 års upplaga, dock med samma motiv
(David och Batseba). I 1577 års katekes saknas träsnitt vid detta
bud-Sjunde budet i katekesen 1582 har fått det träsnitt, som i 1567 och 1572
års upplagor illustrerar nionde budet (Akan gömmer bytet från Jericho i
sitt tält). Hur nionde budet illustrerats i katekesen 1582 veta vi icke, då
del blad som innehåller detta (A8) saknas. Olika träsnitt finnas vidare
vid tredje artikeln (den hel. Andes utgjutelse i st. f. Kristus predikar från
en båt) oeh andra bönen (en större bild av den hel. Andes utgjutelse).
1577 års katekes överensstämmer vad de båda sistnämnda träsnitten
beträffar med upplagan 1582.
I avdelningen »Huru man skal lära vngt folck signa sigh om Affton och
Morgon» heter det vidare: »När til opstår om Morgonen, skal tu slå thet
helgha Kors tekn för tigh ock säya. I nampn Fadhers och Sons >{<,
och thens helghe Andes Amen.» I de äldre upplagorna 1567 och 1572
saknas här korstecken. I senare upplagor, t. ex. 1594 års, är förordningen
om korstecknet borttagen och det heter endast: »Om Afftonen när tu gåår
til säng, skalt tu tigh såledhes Gudhi öffuerantwarda och befala:» elc.
1 den till katekesen anslutna bönboken finnes i 1567 års upplaga en
psalm »För fredh. Da pacem», som saknas i upplagorna 1572, 1577 och
1582. Slutet är i alla dessa upplagor anordnat på samma sätt: 1. En bön
på två rader »För Fridh»; 2. Bönen »O Herre Gudh, aff hwilkom godh
begärelse» etc.; 3. Confitemini: Psal: 118; 4. Välsignelsen.
Det märkligaste ur typografisk synpunkt med denna nyfunna upplaga
av den svenska katekesen är emellertid, att den är tryckt i Stockholm av
Andreas Gutterwitz så tidigt som år 1582. Vi känna intet av Gutterwitz
i Stockholm firmerat tryck före år 1583 — det enda från detta år är
Gabriel Faernus, »Fabulae Aesopicae centum», som på titelbladet har
följande uppgift: »Stocholmiæ Impressæ per Andream Gutterwitz. Anno
MDLXXXIII» (exemplar i Linköping och Uppsala). Några smärre tryck,
däribland två finska, Jacobus Petri Finno, Bucouskiria och Wirsikiria
samt en del obetydliga svenska vistryck äro daterade år 1583 men utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
