Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resande i Stockholm, af Martin Bolander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
boken inskrifven rätt och slätt som mr A. från London, bebodde
ett litet rum ett par trappor upp i hotellet.
Det var en ny uppfinning inom ett visst område af
sjökrigföringen, om hvilken samtalet rörde sig, och den lille
distingue-rade mannen, som lifligt besvarade de framställda frågorna,
upprullade — på basis af uppfinningen i fråga — förvånansvärda
taflor ur framtidens sjökrig.
»Ni tror alltså på uppfinningen», yttrade interviewaren till
slut. »Men kostnaden för experiment blir väl högst ansenlig?»
»Ah, det är inte så farligt», kom svaret, enkelt och
naturligt, — »på sin höjd en half million pund.»
Det är att märka, att den som svarade och som bebodde det
lilla enkla rummet var inte blott en af Englands utan en af
världens rikaste män.
»O, om ni visste hvad jag njuter!» yttrade han en stund
senare, då han i kafét bjöd på någon förfriskning. »Att vara
helt borta från kalkyler och affärer. Att få resa hvart man vill,
bo hvar och hur man vill, att inte ha mera som besvärar än
den lilla väskan man bär i handen — det är helt enkelt härligt!»
»Jag hoppas, att ni inte fördärfvar min frid här i er
förtjusande hufvudstad», yttrade han vid afskedet. »Ty första
tidningsnotis om att jag finnes här på Rydberg gör att jag
ögonblickligen ger mig i väg.»
Det finnes ett visst slags resande från utlandet, hvilka så
att säga endast tangera Stockholm. Det är alltid ofantligt rikt
och i många fall äfven ofantligt förnämt folk. Någon gång ta
de för ett par dagar in å hotell, men i regel bo de hemma hos
sig, d. v. s. ombord på sina egna fartyg.
Under sommaren och förhösten går väl knappast någon
vecka förbi utan att den ena eller andra främmande flaggan
vajar öfver något lustfartyg, som förnämt kastat ankar utanför
Skeppsholmen. Oftast är det ångare, smäckra skrof med släta
toppar, skinande messing, blänkaiide mahogny och med ordning
ombord som på örlogsmän. Storleken af dessa lustjakter varierar
— det kommer, ehuru mera sällan, sådana med 30—40 mans
besättning liksom ock sådana med endast 5—6 man i skansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>