Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms industri. En liten konturteckning af L. A. Ahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en tid, särdeles på 1750-talet, kunde te sig — icke stod i sundt
förhållande till landets och näringarnas utveckling i öfrigt och
som äfven snart hämnade sig genom ett allvarsamt bakslag. Ar
1760, då den konstlade blomstringen ännu fortfor, räknades i
Sverige, inklusive Finland 763 fabriker med 18,494 arbetare och
ett tillverkningsvärde af nära 10 millioner kronor. Däraf kom
ensamt på Stockholm 463 fabriker med 9,840 arbetare och ett
tillverkningsvärde af nära 7 mill. kronor. Härvid är dock att
märka, att inemot hälften af detta antal fabriker sysslade med
tillverkningar, som vi numera hänföra till handtverkeriernas
område. Textilindustrien var, om man får begagna det uttrycket,
den som var mest på modet. Icke mindre än 182 fabriker med
öfver 8,000 arbetare hörde dit, och af dessa voro en så
betydande del som 69 sidenfabriker. Detta klingar onekligen
underligt, då vi nu hafva endast ett par sådana fabriker kvar. Af
öfriga fabriker från denna tid må nämnas de *båda
porslinsfabrikerna Rörstrand och Marieberg, af hvilka den senare som bekant
nu upphört, medan däremot den förra är lifskraftigare än
någonsin och på utställningar med framgång upptagit täflan med de
berömdaste utländska fabriker. För öfrigt märkas 20
tobaksfa-briker, 1 glasbruk, 4 sockerbruk, garfverier och skeppsvarf m. m.
Om man tager i betraktande, att staden samtidigt räknade ej
fullt 70,000 invånare, så måste det medgifvas, att dessa siffror
tyda på en ganska högt utvecklad stockholmsindustri vid det
18:de århundradets midt.
Tyvärr hade dock, som ofvan sagts, denna höga utveckling
till stor del åstadkommits genom konstlade medel, och det kunde
i längden ej gå hvarken att drifva den fram eller hålla den uppe
genom direkta och indirekta statsunderstöd. Krisen bröt ut
under 1760-talet och medförde bedröfliga följder. Den rasande
politiska partikampen verkade ock störande för landets näringar,
och om äfven den första tiden af Gustaf III:s regering medförde
en ljusning, så inträdde försämringen åter under hans senare
stormuppfyllda år, och trots en sundare och mera frisinnad
nä-ringslagstiftning blef tillståndet sämre. Under hans sons tid
oroades handel och näringar både af den politiska osäkerheten
och af vacklandet i de styrandes statsfinansiella principer. Ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
