Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms industri. En liten konturteckning af L. A. Ahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äf merkantilsystemet under dess glansdagar såsom särskildt
effektivt ansedt medel till industriens förkofran slopades 1794 i och
med exportpremiernas af skaffande.
Den tid som förflöt mellan slutet af 1700-talet och år 1846
»företer», säger Karl Hildebrand i Stockholms stads historia,
»växlande perioder af uppsving och tillbakagång, beroende på
osäkerheten i utlandet och på växlingarna i myntvärdet. Tidtals
ställdes arbetare i större antal utan arbete». Såsom allmänt
omdöme torde kunna sägas, att hufvudstadens industri aldrig under
de 100 år, som närmast följde på 1700-talets midt stått så högt
som då, åtminstone icke om man tager i betraktande
proportionen mellan tillverkningsvärde och i industriens tjänst anställde
arbetare å den ena sidan och folkmängdsantalet å den andra.
Merkantilsystemet var emellertid segt och höll länge i sig,
ehuru stöt på stöt riktades mot detsamma. Ändtligen drabbades
dock 1846 detta system af ett slag, från hvilket det sedan aldrig
skulle repa sig. Den 22 december nämnda år utfärdades nämligen
fabriks-, handtverks- och handelsordningar, hvarigenom
skråämbetena upphäfdes och ersattes af allmänna obligatoriska handels- och
handtverksföreningar, dock med bibehållande af vissä fackprof.
Vi skola meddela några uppgifter ur öfverståthållareämbetets
i Stockholm ämbetsberättelse för åren 1848—50. De äro ur två
synpunkter belysande. Dels visa de, huru litet hufvudstadens
industri gått framåt — eller riktigare, huru mycket den gått
tillbaka — från det den under frihetstiden befann sig i sitt mest
blomstrande läge, dels bilda dessa siffror en god utgångspunkt för
bedömandet af det industriella uppsvinget under 1800-talets sista
hälft. Härvid bör den anmärkningen förutskickas, att följderna
af den friare näringslagstiftning, som var gällande sedan slutet
af 1846, då man bröt med merkantilsystemet i all dess stränghet,
ej hunnit visa sig 1850, och de siffror som anföras för detta år
kunna därför betraktas såsom signifikativa för ställningen vid slutet
af den långa epok, under hvilken detta system varit härskande.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
