Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De dödas städer, af Satyr - Östermalms kyrkogård - Klara kyrkogård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I sydöstra hörnet finna vi under en respektabel, skär
graf-vård assessorn Carl Fredrik Hellman, f. 1755, f 1831, samt under
ett större monument, kringgärdadt af ett från kyrkogårdssynpunkt
präktigt staket fem syskon Brandel. Här hvila dessutom
generalmajoren H. G. af Melin, jämte maka, son och syster.
Graf-platsen öfverskuggas af en yfvig askkrona, men en särdeles tfnkel
plåt, fastspikad vid järnstaketet, förkunnar hvilka som här ha
sitt hvilorum. På de få vårdarna läser man dessutom namnen
Dubois, Fagrell, Berglund, Akerholm m. fl. Kyrkoherden Pehr
Lindstens graf har ganska solid vård, och kryddkramhandlaren
Olof Joh. Zethrseus har med ett större stenblock betecknat en
plats vid ingången från Artillerigatan, där han och hans
efterkommande skola hvila.
Jag nämnde Östermalms kyrkogård som ödslig och tråkig
och föga ägnad att väcka minnenas strida fors. En stor del af
det som måhända skulle vara ägnadt att få platsen kring kyrkan
att minna om att därunder slumra massor af hädangångna ligger
som i en skräpvrå långs södra muren. Gröna af ålder ligga här
huller om buller delvis hela, delvis sönderslagna grafstenar,
full-ristade med länge sedan glömda namn, söndriga järnkors, delar
af granit- och marmormonument. Det ser nästan ut, som om
man i ett anfall af lusta att göra platsen kring kyrkan till en
liten hvardaglig plantering med vackra gångar och jämna
gräsmattor, plockat bort alla dessa belamrande stenvårdar och kors
och i brist på annan plats staplat upp dem mot kyrkogårdsmuren,
där mossan väfver öfver dem sin evigt gröna duk, höstens blad
lägga sig i tjocka högar och vinterns drifvor hopa sig i hvita
massor.
Klara kyrkogård.
Det är ett egendomligt förhållande, att midt i en storstads
hjärta, ett dussin meter från dess skalders och stormäns grafvar
finna en byggnad, som på sin fasad bär skylten: Turisthotell.
Det finnes ingen frid numera i de dödas hvilostäder. Du
gamle, Karl Michael, föga drömde du väl, att se’n du jodlat och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
