Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De dödas städer, af Satyr - Kungsholms kyrkogård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kungsholms kyrkogård.
Den stadsdel, där medicinare, kirurgiska instrumentmakare
och så många sjuka nu hafva sin varelse, våra dagars
Kungsholmen, kallades i äldsta tider Munkelägret, enär de hemman
och lägenheter, som där voro belägna, genom gåfvor, förpantning
eller köp kommit i Stockholms munkeklosters och
Helgeands-hus’ ägo.
Kung Gösta annekterade med vanlig företagsamhet för
»kronans» räkning hela stadsdelen, hvilken dock drottning Kristina i
sin gifmildhet förlänade Stockholms stad.
Munkelägrets befolkning lydde förut under Solna och
sedermera jämte detta under Storkyrkan. Ar 1636 upphörde Solnas
förbindelse med Storkyrkan och år 1643 söndrades Munkelägret från
Solna för att komma under Klara. Först år 1671 blef Munkelägret
egen församling och skulle som sådan naturligtvis skaffa sig en kyrka.
Den tomt, där nuvarande kyrkan och kyrkogården ligga,
ägdes på den tiden af handlanden och fabrikanten Anders Slorff,
som af drottning Kristina fått rättighet att där anlägga ett
»vant-makeri», som en klädesfabrik på den tiden kallades. Slorff följde
emellertid sina förfäders exempel och vandrade hädan, och hans
änka sålde fabrikens träbyggnad jämte tomten, som kallades
Kvarnberget, åt församlingen, som inrättade denna byggnad till
en interimskyrka.
Denna härjades emellertid af branden år 1679 och
Munkelägrets bebyggare fingo som tempel anlita en hofkansler
Gripen-hjelm tillhörig träbyggnad vid Handtverkare- eller, som den då
kallades, Stora gatan, ända till dess den närvarande stenkyrkan
ändtligen blef färdig och invigd år 1688. Man var betänkt på
att kalla den Karlakyrkan och Munkelägret Karls holme, men
Karl XI genmälte lakoniskt, att »efter Riddarholmen ligger här
i staden och Drottningholm ett stycke därifrån, hvarför, må icke
Kungsholmen ligga däremellan?» Kyrkan uppkallades efter hans
gemål Ulrika Eleonora.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
