- Project Runeberg -  Bönderna / 3. Våren /
9

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

9

varm som en smekning av mor, och dc ännu
återhållna andetagen från markerna, som längtade
efter plog och sådd, och glädjejublet som steg
från alla håll och den ljumma luften, liksom
bräddad med allt som i nästa nu skulle förvandlas
till grönska, blommor och fulla ax.

Hej! Det var våren som kom. En jungfru i
solskirsmantel, med ett ansikte som en nytvagen
dag, med flätor av blåa vatten kom hon glidande
ned från solen och skred över jorden i
aprilmorgonen, och ur sin bredda famn släppte hon ut
lärkor att bära bud om henne. Och efter henne
drogo tranor med jublande skrik, och rader av
vildgäss seglade i den bleka skyn, storkarna ställde
sig att vagga på ängarna och svalorna kvittrade
vid stugorna, och alla vingade varelser kommo
flygande med sång och kvitter, och var
solskirs-släpet snuddade vid jorden, där reste sig skälvande
gräs, där svällde klibbiga knoppar, där kvällde
grönska, där sprängde det i små knutna blad,
ett nytt, mäktigt, överrikt liv sprang fram, och
våren skred och skred, från öster till väster all
världen över, ett Guds utkorade sändebud med
hans nåds och barmhärtighets håvor.

Hej! Våren kom och svepte om de lutande
stugorna, tittade in med kärleksfulla ögon och
väckte de domnade människohjärtana, så att
de kastade av sig mörker och bekymmer och
började tro på en bättre lott, på rikare skördar
och på lyckans efterlängtade stund...

Jorden klang av liv likt en klocka, som har
hängt förstummad men nu fått sin kläpp tillbaka;
av solguld är kläppen, och den svingar i höjden,
jublar och slår, väcker det domnade och förkunnar
sådana ting, sådana under och härligheter, att
hjärtana börja klappa i takt, att tårarna börja
strömma och människosjälen uppstår till odödlig
kraft och i bävande fröjd famnar om jorden,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/3/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free