- Project Runeberg -  Bönderna / 3. Våren /
87

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

87

Kvällen släpade sig trögt fram och började
förefalla litet lång, och på köpet blev det ett
sådant mörker ute att man inte såg handen för sig.
Ett kyligt regn piskade, blåsten tog riktiga tag i
stugväggarna och for fram i apelgården, så att
träden susande tornade emot varann i mörkret,
och ibland for det en vindstöt ner i skorstenen,
så att bränderna ramlade ut på golvet.

Strax före midnatt voro de färdiga. Jagustinka
hade ännu inte kommit tillbaka.

Hon ville väl inte ge sig ut i mörkret och
smutsen, tänkte Hanka, tittande ut innan hon gick
till sängs.

Ja det var ett väder så att man inte skulle velat
köra ut en hund ens. Det blåste så det knakade
i taken, de regntunga, tjocka molnen valte sig
gråa och stinna över den mörka himlen, och
inte en stjärna däruppe i höjden, inte en
ljusglimt i stugorna, slukade av nattmörkret. Byn
sov, endast blåsten tumlade över fälten, brottades
med träden och virvlade om med vattnet i dammen.

De brydde sig inte om att vänta längre, utan
gingo alla till sängs.

Tidigt nästa morgon uppenbarade sig
Jagustinka, men lika dyster som den mulna, regniga
och kalla dagen själv. Hon bara; värmde
händerna över elden i stugan och gick sedan genast
ut i logen för att sortera potatisen, som redan
var upptagen ur groparna och låg staplad i en
hög där.

Hon fick arbeta nästan ensam, ty Jozia sprang
oupphörligt ifrån för att lassa på gödseln, som
Pietrek ända från dagbräckningen var i färd med
att köra ut. Han hade fått duktigt med ovett av
Hanka för att han varit lat i går och inte blivit
färdig då; därför gick han på dess värre i idag,
röt åt Witek, piskade hästarna och körde så att
smutsen yrde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/3/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free