Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
varnade Roch Gulbasowa, som just kom åkande
förbi efter en hästkrake så eländig att den knappt
kunde ta sig fram i blåsten.
Och han vek av åt hennes stuga, ty han
hade blivit varse att flickorna, som smetade igen
sprickorna i väggen, inte nådde upp över
fönstren. Han hjälpte dem och lagade dessutom i
ordning kalk åt dem i en så och gjorde dem en
präktig borste av halm.
Och så gick han vidare.
Hos Wachniks körde de ut gödsel på en åker
strax bredvid, men gjorde det inte bättre än att
hälften ramlade ut på vägen; två stycken flickor
drogo hästen vid betslet för att få honom att
gå. Roch gick dit, packade gödseln på vagnen
så som den skall packas och lät hästen smaka
piskan, så att han sedan drog lydig som ett
barn.
Hos Balcereks fick han se Marysia — hon
som ansågs för den vackraste i byn näst Jagna
Borynowa — gå och så ärter på åkern invid
gärdsgården. Men hon skred som’ en lus på en
tjärsticka, för att kjolarna inte skulle blåsa upp
iförd far sins långrock, som räckte henne till
fötterna.
— Fjäska inte så där, du hinner nog!
skrattade han och gick ut på åkern.
— Den på fettisdan sått skördar säck för ett
mått! ropade hon tillbaka.
— Innan du hinner så slut, är första ärtståndet
redan uppe. Men det är för tätt, Marys, det är
alldeles för tätt... då stånden växer upp, snor
de ihop sig och lägger sig.
Han visade henne hur hon skulle så med
vinden, för den dumma Kickan hade inte tänkt på
det, utan slängt ärterna hur som helst.
— Och Wawrzon Socha som har sagt mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
