- Project Runeberg -  Bönderna / 3. Våren /
132

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132

strimmor över byvägarna och ända ut på dammen.
Man gjorde i ordning helgdagsstassen och lade
sista handen vid ett som annat.

Lördagen bröt in ljum, lätt töcknig och med
något så festligt över sig att folket trots
gårdagens tunga arbete villigt steg upp till nya
mcdor.

Utanför kyrkan hördes snart spring och oväsen,
ty enligt urgammal plägsed samlades man där på
påskaftonsmorgonen för att begrava vattgröten
och sillen, stora fastans värsta plågoris. Som det
ju inte fanns någon vuxen manlig ungdom i byn
var det idel pojkspolingar med aviga Jasiek i
spetsen som hade rotat sig tillsammans.
Någonstädes hade de fått fatt på en stor kruka med
vattgröt, vari de blandat allt möjligt otäckstyg.

Witek hade låtit övertala sig att taga krukan
på axeln, en annan pojke släpade i ett snöre en
sill täljd av trä. Vattgröten och sillen kommo
främst, och efter dem följde hela pojksvärmen,
skramlande med skallror och skränande med full
hals. Jasiek anförde tåget, ty fast litet fnoskig
var han kvick när det gällde skoj och upptåg.
De gingo hela dammen runt i procession, och i
närheten av kyrkan veko de in på poppelvägen,
ty där skulle begravningen äga rum. Men så bäst
det var dängde Jasiek sin spade i krukan, så att
den gick i bitar och vattgröten och de andra
rariteterna strömmade ner över Witek.

En hejdlös munterhet brast lös, pojkarna
skrattade så att de måste sätta sig på vägen, men
Witek blev arg och kastade sig med knutna nävar
cver Jasiek, klådde upp också en del andra och
sprang sedan stortjutande hem.

Där fick han sig ännu en dusch av Hanka för
den förstörda jackans skull, och sedan körde hon
honom till skogs att hämta enris och hardun.

Till på köpet skrattade Pietrek ut honom, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/3/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free