Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v.
På vägarna var det tomt och mörkt, i stugorna
hade ljusen släckts, allt kyrkfolket var gånget. Men
på kyrkbacken stodo långa rader av åkdon med
frånspända hästar, det stampade och det gnäggade
ur mcrkiet, och nedanför klockstapeln skymtade
herr g tidsvagnarna.
I förhuset fumlade Hanka en sista gång
innanför livstycket, sköt så ner huvudduken på axlarna
och började hänsynslöst tränga sig fram mot
främsta bänkarna.
Kyrkan var redan proppfull, det packade folket
böljade och brusade som ett vatten —
bönemummel, suckar, hostningar och hälsningsord vållade
bruset, det pressande trycket böljeslagen från
vägg till vägg, så tunga att fanorna, som sutto
nedstuckna i bänkarna, och granarna, som klädde
altaren och alla väggar, också kommo i gungning.
Knappt hade Hanka knuffat sig fram till sin
plats, förrän mässan tog sin början. Det blev ett
suckande, armar sträcktes mot höjden, alla sjönko
andäktigt på knä. Skuldra vid skuldra, själ vid
själ knäböjde de, huvudena bildade som ett fält,
ett sakta vajande fält, där man bara urskilde
otaliga ögon riktade mot högaltaret, mot bilden
av den uppståndne frälsaren, som stod där naken,
blodig, höljd av sår, blott svept i en röd mantel
och med en liten fana i sin hand.
Det blev med ens stilla i kyrkan, så, där
stilla som det kan bli en vårmiddagsstund, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
