Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
solen bränner fälten, vinden dör bort och de
lutande axen viska till varann, medan lärksången
ljuvligt tonar uppe i det blå.
Folket försjönk i allt djupare andakt, läpparna
darrade, böner och suckar blandade sig och
riss-lade som regn på blad, huvudena böjde sig allt
djupare, ibland ljöd en kvidan, ibland sträcktes
ett par armar bedjande mot altaret, ibland brast
ett barn i gäll gråt i den packade människohopen,
som likt en snårmatta bredde sig på botten av
skeppet, urskogslikt högt och mörkt. Fast
altarena strålade av ljus, låg nämligen kyrkan i tät
skymning, ty genom fönstren och framför allt
de vidöppna portarna strömmade nattmörkret in
mängt med det bleka skenet från månskäran, som
tittade fram mellan molnen.
Endast Hanka förmådde inte försjunka i andakt,
hon skälvde invärtes och kände sig så förskrämd
som om hon alltjämt varit därinne i Borynas
kammare. Rysningar genomilade henne, hon kände
den hala, kalla säden rinna mellan fingrarna, och
gång efter annan pressade hon armarna mot
bröstet för att känna den lilla påsen som hon
hade stoppat i barmen. Radbandet föll ideligen
ur händerna på henne, hon glömde böneorden och
lät de feberheta ögonen glida ut över människorna
utan att igenkänna någon, fast hon bredvid sig
hade idel fränder, Jozia, Jagna med sin mor och
andra.
I bänkarna vid sidan om altaret sutto nåderna
från Rudka och Modlica och fröken från Wola
och bådo ur bok, herrarna stodo i
sakristiedörren och viskade med varann, och vid trappstegen
upp till altaret hade mjölnerskan och klockarmor
ställt upp sig till beskådan, inte mänskligt fina.
Framför skranket åter, den sedvanliga platsen för
de främsta Lipcebonderna, som alltid brukade hålla
uppsikten under gudstjänsten, buro baldakinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
