Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
— Kozlowa skulle vilja ha en teg till lin mot
dagsverken.
— Vackert gör den några dagsverken! Hon
får se sig om på annat håll, jag minns jag, hur
hon gick och pratade i byn förra året att far
hade klått henne vid uppgörelsen.
— Ni gör som ni vill, marken är er. Filipka
var här i går, mens ni låg i barnsbörden, och
ville ha potatis.
— Ville hon betala?
— Nej hon ville arbeta av’et; de har inte en
slant där i stugan och håller på och svälter ihjäl.
— En kappe till ätning kan hon få genast,
inen vill hon ha mer så får hon vänta till efter
sättningen, för man vet inte hur mycket som blir
kvar. När Jozia kommer, får hon mäta upp’et,
fast Filipkas arbete det kan en då vara av med...
— Var skulle hon få krafter ifrån? Hon får
varken mat eller sömn, och vart år får hon barn.
— Ja, Herre Jesus, ett sånt elände! Skörden är
långt borta, och förskördsnöden står för dörren.
— För dörren? Den sitter ju redan inne i
stugan och klämmer åt magen så en knappt kan
andas.
— Har ni släppt ut suggan?
— Ja, hon ligger utanför väggen. Kuttingarna
är så fina, runda som semlor...
Bylica uppenbarade sig i dörren.
— Gåsungarna lämna jag under
krusbärsbuskarna. Och tänk pan Jacek han kom i går, och
så sa han: Jag flyttar till dig, Bylica, och jag
skall betala bra. Han gycklar som herrarna
brukar, tänkte jag och sa: ’Ja, pengar behöver jag,
och lediga rum har jag. Han skratta, gav mig
en kardus petersburgskt och sa: Kan du bo här,
så kan jag det också, och stugan skall vi så
småningom bättra på, så den blir riktigt
herr-gårdsfin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
