Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
— Och för att de skall bli svarta, så doppar
de dem i ett uppkok på alblad så deras egen
mor inte känner igen dem efteråt, och med
tegelstenar river de av skinnet på de ställena som
smorts med den heliga oljan vid dopet.
— Och såna trollkonster och besvärjelser lär
de kunna, så en törs inte tala om’et ens, pep en av
flickorna.
— Ja, det behövdes bara att en andades på dig,
så skulle det växa ut ett alnslångt skägg på dig.
— Ni skojar... Men jag har hört berättas att
det var en bonde i Slupia som tussade hundarna
på dem, och då var det en käring som for med en
spegel för ögonen på honom, så att han blev blind
på fläcken.
— Och så lär de kunna förvandla människor
till vad de vill, till och med till djur.
— Den som super sig full förvandlar sig själv
till ett svin.
— Och den där bonden från Modlica som var
här på avlatsmässan förra året, gick inte han
på alla fyra och skällde?
— Han var besatt av hin onde, och hans
vördighet utdrev ju djävulen ur honom.
— Jesses, det går kalla kårar över ryggen på
en, när en tänker på allt rysligt som finns i
världen.
— Ja, för den lede lurar jämt som vargen på
lammet.
Kusliga till mods kröpo de närmare intill varann,
och skälvande av skräck viskade Witek:
— Det spökar här hos oss också.
— Prata inga dumheter! tystade honom
Jagustinka.
— Dumheter? När det är någon som går
omkring i stallet och lägger hö i krubborna, hästarna
gnäggar... och bakom halmdösen går han, jag
har sett hur Lapa rände dit och morrade och sen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
