Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
mer, hon satte sig med barnet vid fönstret, och
Jozia fick duka fram frukosten.
Först då de andra gått ut i arbete igen,
sansade hon sig litet och gav sig i väg till fadern,
som låg sjuk sedan ett par dar, men hunnen
halvvägs vände hon om hem igen. Hon var så
skälvande invärtes att hon rakt inte kunde gå. Sedan
kryade hon visserligen till sig så småningom,
men gick och stökade alldeles mekaniskt, stirrade
framför sig och mest bara tänkte på Antek...
Vädret hade nu klarnat, regnet hade upphört,
och det bara droppade från tak och grenar,
vattenpussarna blänkte på vägarna, och det blev allt
ljusare i luften.
Man räknade på att vid middagsdags skulle
solen alldeles säkert visa sig, ty svalorna flögo
redan högt, vita, guldskimrande moln drogo i
flockar över himlen, fälten ångade av värme,
och i apelgårdarna, snövita av blom, var det ett
kvitter utan ända. I byn började det också gå
livligt till; från nästan varenda skorsten steg rök,
överallt lagades det kalasmat, överallt var det
lust och glädje, överallt hördes kvinnfolkssnatter.
Flickorna klädde sig helgdagsklädda och flätade
band i flätorna. Åtskilliga rände i väg att hämta
brännvin, ty juden lämnade hur mycket som helst
på krita i dag, i glädjen över att karlarna skulle
komma hem. Alltemellanåt klättrade någon upp på
en stege och spejade från taket ut åt alla vägar
som ledde från staden.
Så upptagna voro kvinnfolken av bestyren
inomhus att knappt någon gav sig ut på åkern. Man
hade till och med glömt att driva gässen ner i
dikena och de kacklade gällt på bakgårdarna,
och barnungarna, som i dag överlämnats åt sig
själva, förde ett leverne ute på vägarna så Gud
sig förbarme. De försigkomna höllo beväpnade
med långa störar till borta på poppelvägen, klätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
