- Project Runeberg -  Bönderna / 3. Våren /
237

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

237

råde upp i träden och dängde på kråkbona så
att de förskräckta fåglarna foro ut likt ett
sotmoln och ängsligt kraxande kretsade uppe i skyn.
Andra, mindre satte efter prästens blinda häst,
som kom dragande vattentunnan, och försökte
driva honom ner till dammen från brantaste ändan
av stranden. Men det kloka djuret lät inte narra
sig. Ibland var han ute på yttersta branten, men
stannade tvärt, hängde huvudet, gjorde sig döv
för allt skränet och skakade tåligt av sig
smutskokorna han bombarderades, med. Men när de
så klättrade upp på tunnan och grepo efter
tömmarna, då gnäggade han ilsket till, svängde helt
om och styrde in i den tätaste flocken, så att
ungarna skrikande togo till benen. Till sist hittade
de på att sticka en brinnande halmtuss under
näsan på honom; förskräckt kastade han sig åt
sidan och råkade törnå rätt på den stängda
grinden till Borynas gård. Grinden gick i kras, och ena
skakeln hakad sig fast i den, så att pojkarna
vågade sig tätt inpå och började rappa på
häststackarn allt vad de orkade. Han skulle säkert
ha brutit benen av sig i grindspjälorna, om inte
Jagna, som hört oväsendet, hade motat bort
pojk-rackarna och lett ut honom på vägen. Men som
den förskrämda hästen hade tappat väderkornet
och inte visste åt vilket håll han skulle gå och
pojkarna lågo på lur bakom träden, så ledde hon
honom till prästgården.

Hon kom just med honom på stigen mellan
prästgårdsträdgården och Klembs, då en britschka
körde upp framför klockargården, som låg strax
bakom. Klockarmor satt redan i, och Jasio tog
på tröskeln avsked av de sina.

— Jag kommer med hästen, för barnen skrämde
den ... började hon osäkert.

— Far, ropa åt Walek att han kommer och
tar den... Hör du din slarver, skall du låta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/3/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free