Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
de långa tegarna som ödmjukt kommo smygande
emot dem, över vintersäden, som krusade sig likt
ett vatten och med ett välkomstsus lade sig
för sina herrars fötter. De kunde inte se sig mätta,
och mer än en gjorde korstecknet och lyfte på
mössan med ett »Pris vare Krist», och allas deras
själar böjde sig i stum och brinnande andakt
inför heliga moder jord.
Efter dessa första hälsningar blev det förstås
nytt språkande, och åter och åter gick det sådana
glädjesvall genom sinnena att mången ville kasta
sig på knä på åkern och brista i tårar.
Endast Hanka kände sig som utanför
alltsammans. Framför henne och bakom henne, runtom
vandrade raska män, och intill varenda en av
dem smögo sig glada kvinnor och barn likt
slinger-rankor, och de pratade och de sågo varann in
i ögonen och tryckte sig intill varann, och hon, hon
hade ingen att tala till. Allt var ett enda, ohejdligt
jubel, och fastän hon gick mitt i det, kände hon
sig lika övergiven och olycklig som ett förtorkat
träd, där inte ens skatan vill bygga bo, där ingen
småfågel slår ner. Knappt någon ens hälsade på
henne — nej, tycker någon det, envar bara tänkte
på de sina, vad frågade de efter henne? Och så
många som hade kommit tillbaka — själva Kozlow
var här igen, så nu blev det åter till att vakta
visthuset och stänga logen — själva de värsta
uppviglarna: Grzela, fogdens bror, och
Ma-teusz... Bara Antek hade de inte släppt lös...
kanske hon aldrig mer skulle få se honom!
Som stenblock kommo de där tankarna vältande
över henne, hon förmådde knappt flytta fötterna.
Men sitt huvud bar hon högt, till det yttre var
hon stram och stolt som vanligt. Då de andra
sjöngo, sjöng hon ljudligt med, då prästen
begynte läsa bönen, var hon den första att med bleka
läppar upprepa böneorden. Men under de långa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
