Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
Fogdemor ryckte till sig en stör, flög ut på
vägen, rusade emot den andra som en ilsken hund
och gastade ursinnigt:
— Jag skall ge dig för vittnen jag, jag skall
vittna på ditt ryggbast jag, jag skall...
— Kom bara sta! Kom bara sta, din gamla
sugga, slå vet jag! skrek Kozlowa och sprang
emot henne.
Hon knuffade undan mannen, som ville hålla
henne tillbaka, och bredbent och med armarna
i sidorna skrek hon hånfullt:
— Slå till, slå till hon, fogdemadam, det blir
häkte för det, blir det!
— Håll käften, annars är det jag som burar in
dig! skrek fogden.
— Bura in galna hundar du, det är ditt göra,
och lägg grimma på käringen din, så hon inte
faller över annat folk! dundrade Kozlowa, ur
stånd att styra sig längre.
— Det är en ämbetsman som talar till dig,
kom ihåg det, kvinna! ropade fogden hotfullt.
— Ditt ämbete det gör jag en konst i! Hör
på den som skall försöka skrämma mig, han
har kanske själv tagit lärftet till särk åt någon
käresta. Sockenpengarna har väl tagit slut för
dig, du har väl supit opp dem, ditt fyllsvin. Var
lugn du, en vet nog vad du har för dig. Du
kommer nog in du med, ämbetsman där!
Men detta blev både man och hustru för starkt,
de kastade sig över henne som vargar.
Fogdemor gav henne först ett slag med stören över
munnen och for henne sedan med ett illvrål i
håret, fogden gick lös på henne med knytnävarna.
Bartek skyndade i blinken hustru sin till
undsättning.
Som hundar i slagsmål nystade de ihop sig, så
ingen kunde urskilja vilkas nävar som hamrade,
vilkas huvud som dunsade och från vem skriken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
