Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
kymmer och sorger glömde de snart bort honom,
och om han någon gång nämndes så var det
som en död man.
Sanningen att säga låg också stackarn där så
övergiven som om han vilat i graven och det
redan växte gräs över honom.
Vem skulle också ha befattat sig med honom?
Ibland fick han ligga hela dagen utan att få en
vattendroppe, och han skulle kanske rentav ha
dött av svält, om det inte hade varit för Witeks
goda hjärta. Pojken tog vad han fick fatt på
och bar till husbond, och ofta till och med
mjölkade han en ko i all hemlighet och gav
honom mjölk. Ett stort bekymmer för den sjuke
tyngde honom. Och engång dristade han på att
fråga Pietrek, drängen: «
— Pietrek, är det sant att den som dör utan
bikt kommer till helvetet?
— Ja visst är det sant. Det säger ju prästen
alltid i kyrkan.
— Då skulle husbond komma till helvetet han
också då... Han gjorde ängsligt korstecknet.
— Ja, han är ju en människa han som alla
andra.
— Du säger! Husbond en människa som alla
andra! Du säger!
— Du är dum som ett kålhuvud, fräste Pietrek
och började omständligt söka förklara, men Witek
trodde honom inte; han visste va*d han visste han.
Så gingo dagarna i Borynas stuga.
I byn kokade det som i en kittel.
Orsaken var fogdens slagsmål, för båda
parterna sökte skaffa sig vittnen och dra folk över
på sin sida.
Fastän det ju bara var Kozlows det gällde
låg fogden inte på latsidan. Han fick också
övertaget från första stunden, över halva byn ställde
sig på hans sida. Han var känd som en rackare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
