- Project Runeberg -  Bönderna / 3. Våren /
323

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

323

Hon ville bädda Jozias säng åt honom, men
han föredrog att gå ut i ladan.

— Göm pengarna väl, varnade han henne än
en gång och gick.

Först på eftermiddagen uppenbarade han sig
igen, åt middag och skulle just ge sig ut i byn,
då Hanka skyggt utlät sig:

— Om ni ville hjälpa mig med att klä altaret,
Roch...

— Ja visst, i morgon är ju Kristi lekamens
dag. Var tänker ni resa det?

— På samma ställe som förra året, utanför
förstubron. Pietrek är strax tillbaka från skogen,
och han har med sig tallkvistar och smågranar,
och Jagustinka och Jozia skickade jag strax efter
middagen ut efter blommor till kransarna.

— Och ljus och ljusstakar har ni?

— Jambrozy lovade ta med sig från kyrkan
tidigt i morgon bitti.

— Hos vilka fler ämna de resa altaren?

— På vår sida hos fogden och på andra sidan
hos mjölnarn och utanför Ploszkas.

— Ja> jag skall hjälpa er, jag skall bara titta
in till pan Jacek, innan kvällen kommer jag
tillbaka.

— Säg åt Weronka att hon tidigt i morgon
kommer och hjälper till.

Han nickade och styrde raka vägen till Stachs
instörtade stuga.

Pan Jacek satt på tröskeln som vanligt, rökte
cigarrett, drog i hakskägget och följde med
ögonen fåglarnas kretsande över sädesåkrarna.
Framför stugan och under sötkörsbärsträden lågo redan
ett par duktiga granar och en hög kronor och
grenar, gubben Bylica gick och strök omkring dem,
mätte med yxskaftet, högg ibland av en kvist
och muttrade oavbrutet för sig själv.

— Jaså, du har kommit till vår gård du... en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/3/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free