- Project Runeberg -  Bönderna / 3. Våren /
326

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

326

Gå och se själva. De ligger där.
Gulbas-pojken såg dem också, men i förskräckelsen
sprang han inåt skogen till daglönerskorna, som
går där och plockar ris. De är stendöda.

— I Faderns och Sonens namn, rid och
anmäPet för fogden!

— Fogden är ännu inte hemkommen från stån,
sade någon.

— Gå till uppsyningsman då... han håller på
och lagar vägen ihop med pojkarna, ropade de
efter honom, för han hade redan satt i väg i
galopp.

I en blink spred sig förstås ryktet 0111 de
ihjälslagna, det blev en uppståndelse och ett
spring, folk korsade sig av fasa. Innan solen
gått ner var redan halva byn på väg dit bort.
Någon hade underrättat hans vördighet, så han
kom ut ur prästgården för att få höra närmare.
En hop sorlande folk drog redan förbi där, de
yngre hade givit sig litet i förväg poppelvägen,
och alla väntade med stor otålighet på
uppsyningsmannen, som hade åkt till platsen med Klemb och
drängarna i sällskap.

De fingo vänta länge, först i skymningen kom
han tillbaka, men till allmän häpnad i fogdens
vagn. Han tycktes förtretad, för han svor och
piskade på hästkrakarna utan att göra min av
att stanna fÖT folkskocken, men någon grep
hästarna i tygeln, så att han måste hålla.

— De där pojklymlarna, det var bara ett
påhitt av dem, sade han, där fanns inga ihjälslagna
i skogen, det var bara några som låg och sov
under buskarna. När jag får tag på Klembpojken
skall jag minsann ge honom. Jag träffade fogden
på vägen och satte mig upp hos honom, det är
hela historien.

Och han smackade åt hästarna.

— ät fogden sjuk han, eftersom han ligger där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/3/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free