Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
igen och började smutta på muggarna. Flöjten
spelade än lenare, lärkorna drillade nästan rätt
över huvudena, från åkrarna hördes
kornknar-rarnas oavbrutna gnissel, och emellanåt ljöd en
vaktels lockton.
Fast den förtorkade marken dånade under
böndernas steg och deras klackjärn smällde allt
ljudligare mot stenarna, rörde sig tyskarna inte ur
fläcken, de varken hörde eller sågo, bara njöto
av sitt öl och den vackra kvällen tycktes det.
Bönderna voro nu nästan framme, men saktade
stegen mer och mer, höllo andan och knöto
nävarna om påkarna. Deras hjärtan bultade, det
gick kalla kårar över ryggen på dem, de voro
torra i halsen, men de rätade på ryggarna, de
gnistrande ögonen stirrade utmanande på
tyskarna och ur de liksom stelnade ansiktena talade
kall förbittring och orygglig beslutsamhet.
— Pris vare Krist! hälsade Roch på tyska,
och i tätt sluten halvkrets stannade truppen
bakom honom.
Tyskarna svarade i korus utan att röra sig ur
Häcken. Mien gubben med gråa skägget reste sig
och blickade ut över skaran litet blek i ansiktet.
— Vi har kommit hit i ett ärende, började
Roch.
— Sitt ner då, ni är från Lipce kan jag se,
så skall vi språkas vid som, goda grannar. Johan,
Fritz, bär fram bänkar åt grannarna!
— Gud löne, vårt ärende är kort, så vi står.
— Det kan väl inte vara kort, när ni kommer
hela byn, utbrast den andre på polska.
— Det är för att det angår allasammans lika
mycket.
— Tre gånger så många är kvar hemma,
till-lade Grzela med eftertryck.
— Vi ber er vara välkomna, och eftersom ni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
