Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
Och gråtande vände hön sig bort.
Hon gick till modern, men knappt hade hon
stuckit in huvudet i det mörka rummet och känt
medikamentslukten, förrän hon hastigt drog sig
tillbaka.
Och åter brast hon i gråt.
Ibland gick hon ut på gården, och blickade med
längtande blickar omkring sig. Och då grät hon
än bittrare, som en fågel med; brutna vingar
övergiven av flocken klagade hon.
Och så gick dag efter dag utan förändringar.
Hanka liksom hela byn1 var oavlåtligt upptagen
av slåttern, först tredje dagen stannade hon
hemma ända från morgonen.
— I dag är det lördag, i dag kommer Antek
alldeles säkert, sade hon glädjestrålande och
började göra fint till mannens hemkomst.
Det led redan fram på eftermiddagen, men ännu
syntes han inte till. Hanka gick och tittade
bakom! kyrkan, ja ända ute på poppelvägen var hon,
men där var tomt och’ tyst.
Folk började skynda på med inkörningen, för
det artade sig till väderleksskifte. Tupparna’ golo,
solen brände, svarta åskmoln började stiga upp
och vindstötar kommo virvlande.
Man väntade ett oväder, men det kom bara en
kort störtskur, som i blinken var uppsugen av den
förtorkade jorden. Det enda goda med den var
att luften blev litet uppfriskad.
Kvällen blev också svalare än vanligt. Det
doftade säd och fuktig mylla, över vägarna låg
tät skymning, månen var ännu inte uppe, himlen
hängde mörk och glest stjärnströdd, genom
apelgårdarna glimmade stugornas ljus likt lysmaskar
och speglade sig tätt i dammen. Folk" åt sin
kvällsmat på stugtrösklarna, någon spelade på
cn herdepipa, och’ skratt klingade här och där,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
