- Project Runeberg -  Bönderna / 4. Sommaren /
323

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’323

breder ut sig. Den heliga skrift lär oss: om din
hand är dig till förargelse, så hugg den av; och
om ditt öga är dig till förargelse, så riv det ut
och kasta det för hundarna. Jagna, säger jag er, är
värre än koleran, värre än pesten, för hon utsår
förargelse, hon syndar mot alla budorden och
drar Guds vrede och hans förskräckliga hämnd
över byn. Driv henne ut, medan ännu tid är!
Hennes synders mått är rågat och straffets stund har
kommit!

Han vrålade som en tjur och ögonen stodo på
skaft i det eldröda ansiktet.

— Sant, sant! Det är hög tid! Menigheten har
rätten att straffa och att belöna. Vi jagar ut
henne ur byn! Vi jagar ut henne! skränades det
allt hetsigare.

Grzela, fogdens bror, höll därnäst ett tal,
gubben Ploszka höll ett, Gulbas hävde ur sig något,
men det var just ingen som lyssnade längre, för
alla talte på engång. Klockarmor berättade om
och om igen det där med Jasio, fogdemor dukade
upp sitt för vem som hörde på, och de andra
kvinnfolken läto också tungan löpa, så det var ett
stim som på en marknad.

Endast Antek sade inte ordet. Han stod borta
vid krogdisken mörk som natten, med
sammanbitna tänder, blek av kval, och ibland kom det
över honom ett begär att lyfta en bänk i vädret
och låta den drabba ner på alla de tjattrande
trynena, trampa det där vämjeliga ynglet under
fötterna. Alltihop var honom så vidrigt att han
stjälpte i sig glas efter glas. Men han bara svor
tyst och spottade.

Ploszka trädde frain till honom, och högt så
att det hördes över hela krogen frågade han:

— Alla är eniga oin att Jagna skall jagas ur
byn. Säg din mening nu, Antoni!

Det blev med ens moltyst, allas ögon vändes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/4/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free