- On this page / på denna sida
- Jon i Slätthult
- On this page / på denna sida
- Jon i Slätthult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
heta Ola eller Olander, för hon mente på, att Bengt
kunde heta efter Bartel. Men jag gav mig den onde
på, att det skulle bli lögn, för då kunde pojken bli
snåler och griggeter[1], och det hade vi nog av att ha
en i släkten — I kunnen la veta, vem jag mente! Och
så fick pojken heta Bartel, och Tornilla i Skallekulla
bar honom. Den pojken, ska jag säja er, den var allt,
som han sa, bror till Nils; för det var då skam till
kropp till att vara vajen om sig, han med. Så länge
han fick husera, så kunde då moren aldrig få ihop
en smörbit, för han låg i mjölkaskålarna och flötade
jämt och samt och i honingskruset var han med
framme och slickade, och han var så visser, så vi kommo
aldrig på ’en, och han skyllde på mössen. Ja, han var
så full av hundstycke, så han tog till och med en döder
råtta och kastade i en mjölkaskål, och — menen I
inte! — där låg en i honingskruset, sen det var nära
tomt. Och så mycket vet jag, så hade jag inte varit,
så hade han bestämt blivit en sådan som Lille Per i
Rya[2], för — tron I inte! — pojken gick så långt, så
han tog sex styver ifrån mig i galbänken och köpte
träakelse[3] för utav den gamle Vätterlinden,
lumpesamlaren, som han sa. Men det fick jag reda på och
då sa jag till honom:
— Ditt leda barn, ska du ta något, så ska du la för
det minsta inte ta ’et här hemma i huset!
Därmed så var det jag, som fick mig ett torrt eneris
och så gav jag honom så pass utav det, så han hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
