- On this page / på denna sida
- Julkvällen
- On this page / på denna sida
- Julkvällen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en tänker, och aldrig töra göra annat, än vad han vill.
Jag vånte, jag vore långt härifrån och aldrig komme
hit mer, sade Nils, och gråten stod honom i halsen.
— Kära barn, tala inte så! sade Anne Lena. I kväll
är det julafton, och nu ska vi vara försonliga. Det blir
la väl, det blir la väl. Far vill ditt bästa. Vem skulle
han eljes vilja väl! Bara tåla dig, tåla dig! Det blir
la väl!
— Nej mor, det blir aldrig väl. — Herregud, vad
skall jag ta mig till!
Han satte sig på båsbalken ijämte modern och grät
som ett barn.
— Gud tröste mig för dig! Du har la aldrig gjort
något ont? Käre Nils, vad är det? Tala om det för mig,
vad det än är!
Modern hade ställt byttan ifrån sig, och nu lutade
hon sig imot sonen och smekte honom ömt.
— Far vill, jag skall ha Stina i Bräntorp. Hon
kommer hit i morgon, sade Nils halvt för sig själv.
— Ja, käre Nils, gör det, så gör du oss bägge till
viljes, sade Anne Lena.
— Ja, se där! I med! sade Nils bittert och ryckte
på sig. Men jag skall säga er, jag tar henne aldrig,
jag skall ha vår Stina.
Modern vek ifrån honom som ifrån en missdådare.
— Stina! Gud bevare dig nådeligen! Stina! Henne
får du aldrig i livet, så mycket känner jag far. Tänk
aldrig på henne!
Då reste Nils sig upp.
— Visste jag inte det, att I skullen säga så. Er har
han då kört in så, att I inte en gång tören tänka annat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
