- On this page / på denna sida
- Julkvällen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det var högmod, det var att vilja mästra Gud. Det går
inte för sig att dra upp vidjan till mastaträd. Han förde
handen till ögonen och gick så ut på gården.
Där väntade drängarna, med bägge hästarna spända
för vagnen. Han och Sven satte sig upp i sätet. Och
så for Store Lars i Pärsgård raka vägen till länsmannen
för att angiva sig själv för släktdråp.
Mor Anne Lena stod utom porten, så länge hon kunde
höra rasslet av vagnen. Så gick hon in i stugan.
Julljusen hade brunnit ner i sina pipor. På spiseln glödde
kolen ännu. Hon föll åter på knä vid den döde. Sen gick
hon fram till bädden, där den lille låg, tog honom i
sin famn och satte sig med honom framför spiseln.
— Stackars du lillen! Nu är du min enda tröst. Du
kom som ett olycksbarn hit till världen. Men du kom
på vår Herres dag. Herren hjälpe dig, lillen, och give
dig sin välsignelse!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>