- On this page / på denna sida
- Under rasten
- On this page / på denna sida
- Under rasten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för häckavagnen, och vi åkte åstad. Drängen hade gett
sig av dagen förut med ett par stutar, som vi skulle
sälja.
När vi kommo fram så tog den gamle mig med upp
på marknadsbacken. Drängen hade allt fått sälja, och
morbror tyckte det var bra, så han gav drängen en
riksdaler och mig en i marknadspengar. Den skulle Elof
ha marknadsgåva för, tänkte jag. Han skulle ända ha
gott av morbrors pengar. Jag kunde knappt hålla mig
för grin, så roligt tyckte jag det var.
— Kom nu! sade den gamle till mig. Nu ska vi ner
lill gästgivaregården och träffa bekanta och dricka ett
glas.
Jag ville allt bra gärna sluppit ifrån honom, för jag
hade skymtat Elof där uppe på backen. Men morbror
var så gladlätt och god i dag, så jag kom mig inte för
att säga honom imot. Jag skulle snart leta upp Elof
i alla fall.
Där nere på gästgivaregårdstrappan stod han, som nu
ligger här i sängen. Han var gammal dräng då, och
jag kan just inte säga, att de tjugu åren, vi varit ihop, ha
gjort honom annat än äldre — eljest såg han nästan
ut då som nu. Men då voro, förstår sig, hatten och
tröjan fina och nya — och han hade både klocka och
spanskt rör. Se han var bondson född, men hans äldste
bror tog gården, och denne fick pengar. Och så hade
han tjänt i prästgårdar och på flera fina ställen, så han
kunde gott tala för sig Och inte var han så illa döv
då som nu.
Morbror såg honom på långt håll och vinkade med
hatten. Han vinkade igen, så jag fick genast ögonen på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
