- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Andra delen - Allmogeberättelser, nya allmogeberättelser /
86

[MARC] Author: August Bondeson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

- On this page / på denna sida - De bägge glasarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I den tanken stoppade han diamanten i innerlomman
på tröjan, hängde glaslådan på ryggen och tog så
avsked av mor och syskon och gav sig på väg till det
förlovade landet.

Andreas blev också väl mottagen i hallandsbygden.
Han var rask i sitt yrke och nöjde sig med skälig
betalning och därtill så kunde han både ta imot och ge bort
en sup. Sin bästa förtjänst hade han utefter stora
strandvägen. Där gåvo de honom alltid mycket att
göra. Och efter två års förlopp hade han inte allenast
klätt upp sig hyggligt, utan till och med kunnat lägga
av några styvrar, som han lånte ut på säkra ställen.

Nu tyckte han sig ha råd till att ta en medhjälpare,
för han gat inte längre att trasa med allting själv, och
då tänkte han på sin yngre broder Manuel. Honom skulle
han hämta hit ut till att bära glaslådan mellan gårdarna,
så kunde han själv få stassa här som mästare och
behövde inte ta hand om annat än diamanten.

Så kom han som en riktig storkaxe hem till de sina
och hälsade på över midsommarshelgen. Men så snart
han väl hade visat sig på kyrkebacken och pratat litet
med sina gamla känningar, mente han på, att han hade
fått nog av havrebygden och ville ut till sina
rågbrödsbukar i Halland igen. Och Manuel var så glad, så han
hoppade, för han fick följa med.

De bägge bröderna levde i bästa sämja och
förkovrade sig alltjämt. De arbetade både fort och väl och
höllo sig framme överallt, där det fanns någonting att
tjäna. Snart blevo de riktigt överhopade med arbete,
för hallingarne började riva sina bålastugor och föra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bondeson/2/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free