- On this page / på denna sida
- Hos Josops i Gullås
- On this page / på denna sida
- Hos Josops i Gullås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nej, vi hade nyss lakat, så det var det inte. Vi be
hövde la inte karet förrän fram vid larsmässetiden,
och detta var på försommaren.
— Ja, det var bra, tyckte han, då få vi ha det till
efter begravningen.
— Men där är ju ingen död hemma, mente vi.
— Nej, men far lever inte länge, tyckte han.
Förut hade de aldrig haft mer än en häst till Josops,
för de kunde inte föda flera på gården. Men nu skulle
Vilhelm och Fredrik tvunget åka efter två. Och så
köpte de en dödkamp — de trodde sig inte på någon
dyrare, så länge gubben inte hade lagt ihop ögonen —
det var en riktig fyrtifemkronors granrisamärr, dubbla
skinnvärdet.
Så kom Vilhelm in till vårt igen och sporde, om vi
hade något ärende till Borås. De körde lätte dit.
— Vad han I för ärende till Borås då? frågte vi.
— Jo, vi ska handla litet till begravningen.
— Är far död?
— Nej, men det är la slut med honom i taget.
Och så blev där både handlat och lakat och bryggat
och bakat till begravningen.
Så länge gubben inte var sämre, än han kunde skrika
och höja och svärja, så fick folk stå utanför, så länge
torde pojkarna inte be in någon. Men nu började han
bli så usel, så nu var det la inte farligt längre. Och
Vilhelm gick här så fin både söndag och måndag, han
hade låtit sy sig nya kläder, med vit varp och gul väft,
sa de kallte honom för Gula febern. Och han svängde
sig och var en sådan karl så och pratade på storom;
han kunde inte säga låna längre utan läna och hul på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
