- On this page / på denna sida
- Gamla Grålla
- On this page / på denna sida
- Gamla Grålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Torr! ropte alla tre hagaborna. Inte har han la
varit våt?
— Jo, jag tänkte, I frågten — för det Gamla Grålla
slängde’n i ån, sade Johanna Marja.
Hagaborna tittade på varandra och grinade, så gott
de orkte.
— Slängde märren honom i ån!
— Nej, mamma frågte för kulan han fick i huvudet
av kältringen, tyckte Lars. Ha, ha, ha, ha!
— Vad för en kula? ropte Johanna Marja och Neta
på en gång och blevo ända förskräckta.
Då fick Lars tala om det äventyret; men Anna och
Johan Petter hjälpte, förstår sig, också till.
I detsamma kom Johannes, med sina tolvhundra
daler i lomman, fram imot dem och han riktigt sken av
belåtenhet, ja ända som en nyskurad mässingsstake. Nu
var han karl!
— Herre Jösses, har du varit i tag med kältringar,
Johannes? ropte Johanna Marja och sprang imot honom.
Det talte du inte om för oss.
— Och I visten oss inte kulan heller! sade Neta.
Få vi se! tyckte hon och tog hatten av Johannes. Gud
bevare oss väl!
— Å lort! tyckte Johannes och satte hatten på igen.
Det var la gott, skallen hållde! — Nu ska vi ha oss
nånting gott ovanpå hästahandeln, för nu har jag
handlat hästar, sade han och tittade på hagaherarna. Lilla
Grålla gick allt bra, hon.
— Ja, det tror la jäden! sade Lars, men Johan
Petter, han teg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
