- On this page / på denna sida
- Gamla Grålla
- On this page / på denna sida
- Gamla Grålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Nej tvi, låten bli det far! sade Neta. För då kalla
de er för rackare.
— Det ger jag den onde, sade Johannes. Det är min
märr.
Därmed så gick han bort i vråskåpet och tog fram
slaktekniven.
— Du kan ta och göra i ordning lakegrytan, Johanna
Marja, tyckte han, när han var i förstudörren, vi ska
smälta ut istret med.
— Häh! tyckte Johanna Marja och satte sig igen.
Det får du allt göra själv. Jag vill inte ha med ditt
rackaregöra att sköta, ropte hon efter honom och
snurrade på där vid rocken, så linskäverna yrde omkring
fingrarna. Kors, för en sådan karl! — En sådan enbak!
Johannes brukte slakta själv och han hade varit med
många gånger och tittat på, medan rackaren drog av
huden på hästar där i byalaget — så det var rent ingen
konst för honom, att flå Gamla Grålla. Och när han hade
fått av skinnet, så skar han upp buken och tog ut istret.
Det var la inte så faseligt mycket, men han plockade
ihop allt vad fett var, så det kunde alltid bli för några
styvrars värde ändå. Och köttet, det skulle han koka
och ge svinen, för så brukte de göra på herregårdarna.
Och vid denna årstiden höll det sig bra. Tarmarna, dem
grov han ner i dyngan, så de kunde bli till nytta de med.
En skall ta vara på smulorna, om en vill ha nånting,
mente Johannes.
Så gick han in i stugan och fram till vråskåpet och
tog sig en duktig slaktesup, för det hade han då ärligt
förtjänt.
— Nu är det gjort, tyckte han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
