- On this page / på denna sida
- När åskan gick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och lilla Lovisa slog upp numret och läste vers för vers.
Och när hon kom till tredje versen:
"Eldar skola luften tända,
fästet giva knall på knall,
när, vid tidevarvens ända,
domsbasunen höras skall,"
då blänkte det till igen, och det knakade i varenda fog,
som om hela huset skulle störtat in över syndarna där inne.
Lore Knalle hållde Lille Kämpe värjande över huvudet
och suckade fromt:
— Blir jag frälster ifrån detta, så tror jag aldrig, jag
tar i en kortlapp mer, ej heller jag lurar nån.
— En borde aldrig supa brännevin! sa Tratta-Lars och
huttrade, som om det varit i den kallaste vintern.
— Och aldrig leva galen och ryckas och tas, tyckte
båtsman Halling.
— Och alltid vara snäll, sa Rackare-Nils så menlös och
hällade på huvudet, som han eljes aldrig brukade.
Och Göken och Dabben och Baselisken suckade ja och
amen till allt, vad de andra sade.
Men gamle Holger Kältring skalv i hele sin kropp och
sa inte ett ord, för han orkte la ingenting säga.
Det var nu, liksom om åskan hade förtagit sig med den
siste store skrällen. Hon hördes nu inte mer på en bra
stund, och när hon kom igen, så var det bara smått rummel
och ingen blixt mer.
Lovisa lade boken ifrån sig på birån. Och gästgivaremor
tog upp bindet igen ur skötet. Och krogstugubbarna
började så smått att hämta sig ifrån sin ångest och bävan och
lade även de ifrån sig böckerna, den ene efter den andre.
Det var nu bara gamle Holger Kältring, som satt där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:50 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bondeson/4/0241.html
