- On this page / på denna sida
- Om Elias Skomakare och Petter Skinte och Bergströmmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM ELIAS SKOMAKARE OCH
PETTER SKINTE OCH
BERGSTRÖMMEN.
Det var en gång, som Elias Skomakare skulle köra till
stan. I känden la Elias Skomakare — vet jag! För det var
då den värste abekat, där nånstingen har varit i hela
Halmstads härad, den Eliasen. Så hintog han Petter Skinte,
träskomakaren, på vägen. Och de kände varandra gott,
desse bägge, och voro riktigt goda komsamser, för Petter
Skinte var ja gonn också en karl, som var värd att vara
känder med. Ja, kors, vad han gjorde goda träskor, den
Skinten! Den, som var så lyckelig så han fick sig ett par
av hans träskor — för, må tro, det var ett faseligt rev
efter dem — han visste då inte, vad det ville säga att ha
träskoknutor, för en gick så ledigt i dem, som om en hade
gått i bare håsesockarna. Ja, de voro då så goda, så minste
glött, som knappt hade börjat att kunna gå för sig själv,
så, min liv, kunde’n gå i Petter Skintes träskor.
Så hållde Elias Skomakare och frågte, om inte Petter
ville sitta upp och åka hos honom, och det tackade la
Petter Skinte för, kan veta. Och så åkte de in till
Halmstads stad.
Så satte de in hästen hos Carlsson och Pils, och sen så
ville Petter Skinte ha Elias med sig in till Baertlingens och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:50 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bondeson/4/0264.html
