Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
II En krigsman så båld och en fröken så grann,
de sutto tillhopa i det gröna.
De sågo med ömma begär på varann’;
Alonzo den tappre så kallades han
och hon Imogene den sköna.
2. "Ack", suckade han, "då i morgon jag går
i främmande länder att strida,
snart rinner för mig mer ej saknadens tår,
en rikare friares hälsning du får,
och han får mitt rum vid din sida!"
3. "Tyst grymme, tyst grymme!" var Imogenes svar,
"och upphör att orätt mig göra!
Den heliga jungfrun till vittne jag tar,
att, lever du — dör du, min hand, mina dar
blott dig eller ingen tillhöra.
4. Om nånsin begärets och fåfängans bud
mig från min Alonzo förleder,
mitt högmod, min falskhet, den straffe då gud!
Din vålnad hos mig, i min brudliga skrud,
då sätte sig, fordre tillbaka sin brud
och rycke i graven mig neder!"
5. Den tappre .sig slet från den sköna i gråt
och drog till de heliga landen.
Men knappt årets tider följt solvarvet åt,
så kom en baron uti glänsande ståt
och tillböd åt Imogene handen.
2Ó0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
