Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men gud! Vilken syn, vad förfärlig gestalt!
Vad ord måla häpna’n, som rår överallt!
— En dödskalle visas för alla!
12. Och upp sprungo alla med skräckfulla rop
och fasa och vämjelse kände:
Av rysliga maskar en slingrande hop
kröp ut och kröp in genom tinningens grop,
när spöket till bruden sig vände.
13. "Se upp! Känn Alonzo!" var vålnadens ljud.
"Förräderska, minns dina eder!
Ditt högmod, din falskhet, dem straffar nu gud;
min vålnad hos dig, i din brudliga skrud,
nu sitter och fordrar tillbaka sin brud
och rycker i graven dig neder."
14. Sin arm kring den häpna nu lindade han,
förgäves dess jämmer man hörde,
och fort med sitt rov genom jorden försvann,
ej någonsin åter man Imogene fann,
ej spöket, som henne bortförde.
15. Snart dödde baronen, och alltsen dess slott
stått öde i långliga tider,
ty sagorna säga, att Imogenes lott
är där att till eviga straff för sitt brott
begråta det öde, hon lider.
16. Vart år fyra gånger hon syns där igen,
när midnatten spänt sina vingar,
262
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
