- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / I. A-Bizet /
xii

(1922-1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företal - Förklaring till uttalsbeteckningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utförda speciellt för detta arbete, ha därvid ofta kommit till
användning.

När redaktionen, i varm förhoppning att kunna erbjuda den
svenska allmänheten en tillförlitlig källa till upplysning, framlägger
detta arbete för offentligheten, anhåller den att få uttala sitt
vördsamma tack till dem, som på olika sätt stått företaget bi, i första
rummet till de herrar i redaktionskommittén, som vid sidan av
direkt medarbetarskap biträtt med råd och anvisningar, och vidare
till alla dem, som på anmodan benäget ställt upplysningar och
illustrationsmaterial till förfogande. Särskilt gäller detta de bibliotek,
institutioner, pressorgan, industriföretag och främmande makters
beskickningar, till vilka redaktionen aldrig förgäves behövt vädja.

Stockholm i september 1922.

        Redaktionen.

FÖRKLARING TILL
UTTALSBETECKNINGEN.



Då förutsättningar finnas för att ett ord enligt svenska
ljudlagar skall av läsaren korrekt uttalas, är ingen särskild
uttalsbeteckning utsatt. Finnes sådan, hava bokstäverna det ljudvärde de äga
vid uppläsning av svenska alfabetet.

I övrigt beteckna:

ə i obetonad ställning öppet, slappt ö-ljud, ungefärligen
slutljudet i sv. gosse, och i betonad ställning ett slags mellanljud
mellan a och ö.

͜ under två vokaler diftong, varvid den senare vokalen uttalas
som ett efterslag på den förra, t. ex. Barrow [bä’rrå͜o͜].

ch tyskt ach-ljud, bildas genom att höja bakre tungryggen mot
mjuka gommen; det liknar ett ljud, som frambringas vid
harkling.

ĵ tonande sje-ljud.

ŝ tonande s-ljud.

ŋ föregående vokals nasalering. Därvid går luftströmmen såväl
genom näsan som munnen. (För ett ovant öra ljuder t. ex.
väŋ som väng, båŋ som bång, öŋ som öng, aŋ som ang.)

th ett slags läsp-ljud (uttalas med tungspetsen mellan
framtänderna).

dh det föregåendes tonande motsvarighet.

Huvudtonens läge är angivet med ’ efter stavelsens vokal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:18:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/1/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free