Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Academia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
Academia Stockholmensis—Acceleration
38
Acade’mia Stockholmen’sis,
en av Johan III år 1576 i
grå-munkeklostret i Stockholm
inrättad skola, ämnad att tjäna
konungens kyrkopolitiska planer.
Dess professorer’ förflyttades till
Uppsala vid universitetets
återupprättande 1593.
Acajouträdet [akajo’-],
Ana-ca’rdium occidenta/le (fam.
Ana-cardia’ceae), odlas för sina
frukter, de s. k.
acajounötter-na 1. elefantlössen, i
Syd-Amerika, öst-Indien och Afrika.
Frukterna innehålla ett svart,
oljeartat ämne, k a r d o 1, som
användes bl. a. vid framställning
av märkbläck. De starkt
ansväll-da fruktskaften liksom fröna
förtäras.
Acantha’ceae, växtfamilj
(ordn. Tubiflo’rae). De flesta A.
äro örter 1. buskar med motsatta
blad och tvåläppiga blommor,
med 4, tvåväldiga 1. 2 ståndare.
Frukten är vanl. en 2-rummig
kapsel med 2 frön i vart rum.
C:a 1,500 arter, de flesta i
tropikerna. Många odlas som
prydnadsväxter (hos oss vanl. i
växthus), såsom arter av Thunbdrgia,
Aca’nthus, Rudllia,
Strobila’n-thes.
Aca’nthias, se P i g g h a j a r.
Aca’nthis, se
Siskesläk-t e t.
Acanthoce’phali, en ordning
maskar (klass Aschelmi’nthes),
omfattande endast ett släkte,
Echinorhy’nchus. De hava en
hul-lingbeväpnad ”snabel”, äro
endo-parasiter, sakna tarmkanal och
hava i stället ett system av
kanaler i huden, vilken tjänar som
näringsupptagande organ. Som
larver finnas de i insekter och
små kräftdjur; könsmognad
uppnå de först i tarmarna hos
ryggradsdjur, varvid de med snabeln
sätta sig fast vid tarmväggen.
Acantho’cinus, se L a m i i
-n a e.
Acanthoptery’gii, se T a g g
-feningar.
Acanthosi’cyos, se N a r a s
-växten.
Aca’nthus (grek. a’kanta,
tagg), i medelhavsregionen
inhemskt växtsläkte (fam.
Acan-tha’ceae). Flera arter odlas i
växthus. A. mo’llis,
björnklo-ö r t, bär vita blommor med
grönaktigt röda och taggiga
skärmblad. De likaledes taggiga och
djupt flikiga örtbladen ha under
antiken och senare använts som
ornamentsmotiv, särskilt i
arkitekturen och konsthantverket.
A cappe’lla (ital. cappella,
kapell), ”i kyrkstil”, d. v. s. sång
utan instrumentalt
ackompanjemang, såsom bruket var inom
kyrkan i äldre tider.
Acapulco, hamnstad v. Stilla
oceanen i Mexiko. 3,000 inv.
Acari’na, se K v a 1 s t e r.
Accelerando [attjelera’ndå],
förk. a c c e 1., musikterm, som
betecknar tilltagande hastighet.
Acceleration [akse-], varje
förändring i en kropps
rörelsetillstånd. A. i vetenskaplig
bemärkelse är hastighetens
förändring per tidsenhet. Är denna
förändring konstant, kallas rörelsen
likformigt accelererad.
En materiell punkts rörelse blir
accelererad, om den påverkas av
en kraft. Är den materiella
punkten fri, d. v. s. påverkas den ej
av någon kraft, blir dess rörelse
rätlinig och likformig
(tröghetslagen) . En kropp, som faller fritt,
d. v. s. rör sig i lufttomt rum och
ej påverkas av andra krafter än
jordens attraktion, erhåller en av
breddgraden beroende A. Vid 45°
latitud är denna A. (gr a vit
a-tionskonstanten) =9,806
m. per sek. — Med månens A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
